Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
våra Äldsta historiska folkvisoh
297
sedan drifvits i landsflykt och att hon under hans bortovaro
bortlofvats åt en annan.
Samma motiv återfinnes icke dess mindre i en tredje visa,
behandlande samma tilldragelse, Ilerr Mattia og Stolt Ingefred
(Gr. 179). Äfven här äro de fyra bröderna Herr Mattis, Herr
Karl, Herr Falquor Loumandsson och Herr ]Snrial förklarade
fredlöse; något skäl angifves icke — »den herre vor vorden vred»
— men fredlösheten är icke en följd af brudrofvet, ty detta
förlägges senare i tiden. Att Algotssönerna afses med diktens fyra
bröder framgår af namnen. Folke bär sitt vanliga balladnamn
Falquor Lovmandssøn (d. v. s. Folke son af lagman Algot),
hans broder Karl återfinnes äfven, och i »Herr Mattis», hvilken
röfvar bruden, hafva vi troligen en förvrängning af den föregående
visan »Herr Magnus»;1 »Borjal» ären sammandragning af »Birger
jarl», hvarmed naturligen icke den bekante statsmannen kan
afses, utan troligen den Birger Filipsson, som 1280 afrättades
af Magnus Ladulås och hvilken i folktraditionen tyckes hafva
förblandats med Algotssönerna (se nämligen den sedan omtalade
visan om Karl Algotsson). Innehållet i balladen om Herr Mattis
är följande. De fyra bröderna äro fredlöse. Innan Mattis flyr,
infinner han sig hos stolt Ingefred och tvingar henne att fly med
honom från Sverige, som det synes från den brudgum, soiu
väntar henne; seglen hissas, och de resa bort öfver saltan sjö.
Den tradition, från hvilken denna visa utgår, är redan
betydligt förvirrad och synes redan vara påvärkad af en annan
folkvisa. I strid ined historiens uppgift är hjälten redan fredlös
på grund af konungens vrede, och såsom fredlös man röfvar
han sin brud. Likheten i situationen mellan denna visa och
visan om Råne Jonson är påfallande. Råne, Erik Glippings
trolöse kammarsven, är fredlös; konungen är vorden dem vred
— heter det i en visa om de fredlöse. Råne infinner sig då
hos sin älskade. Mot hennes och föräldrarnes vilja tvingar han
— liksom Herr Mattis — jungfrun att följa honom i
landsflykten. Öfverensstämmelsen mellan denna dikt och visan om
Herr Mattis äro sa stora, att de båda balladerna förefalla nästan
1 En möjlighet är äfven, att — s&sorn Grundtvig förmodar — Mathias
Thynesson afses. Han var gift med en syster till Ingrid Svantcpolkadotter vid
namn Ingegerd. De bigge systrarne* likljudande namn skulle i sä fall hafva
åstadkommit förväxlingen. Man visste, att en af Svantepolks döttrar hortröfvats; vidare
kände man, att en af dem varit gift med Herr Mattis, och slutsatsen blef, att Herr
Mattis röfvat sin brud.
UUt. Tidtkrift 1891
22
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
