Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
v Aha ålliøta historiska folkvisor
299
han försvinner efter dessa inledningsstrofer, ehura man tydligen
väntar, att detta tärningsspel skall blifva af betydelse för
motivets utveckling. Grundtvig har emellertid »fundet sig beføjet
at antage» visans Wollemor vara konung Valdemar I och dess
Rosengar en dansk riddar Rotingarus, af hvars biografi intet
annat är bekant, än att han undertecknat ett diplom. Nu har
visans Wollemor tydligen intet med Valdemar I att skaffa.
Visan finnes nämligen äfven pä ett annat ställe i Grundtvigs
samling (n:r 72), utan att Grundtvig egendomligt nog observerat
sammanhanget mellan dessa båda visor. Balladen börjar här
med att unge Herr Tuor och stolt Selffuermuor leka guldtaffel;
under det att de spela, lofvar stolt Solffaermuor Herr Tuor att
vänta på honom i åtta år. Då dessa förgått, lofva hennes
fränder henne åt »den rike grefven», hvarefter dikten fortsätter
ungefär såsom den nyss refererade. Här finnes det sammanhang
mellan början och fortsättning. Det är jungfruns kärlek, som
är spelets insats. Då ungersvennen vunnit, lofvar jungfrun
honom att troget vänta i åtta år. »Wollemor» — ett namn, som
sedan af en okunnig afskrifvare eller sångare ändrats till Kung
Wollemor — är således intet annat än jungfruns namn,
närmast motsvarande »Solffuenuuor». Det är sant, att namnet i
visans senare del blir Ilylle-lylle, men detta beror tydligen på,
att två varianter af samma visa, hvilka varianter haft olika
namn pä de uppträdande, här råkat i beröring med hvarandra.
I den svenska versionen är detta ändå tydligare. Jämte den
nvss omtalade namnförväxlingen förekommer där äfven en annan,
i det att »Rudhegull» på ett ställe ändras till »Laginan». Då
nu detta genomgående är hjältens namn i en annan variant,
framgår häraf tydligt den invärkan, som de olika varianterna
haft på hvarandra.
Men det har sannolikt ock varit en växelvärkan mellan
dessa visor och balladerna om Algotssönerna. Att Herr Mattis
bortför sin fästmö öfver »saltan sjö» — och icke ridande såsom
Folke Algotsson — beror nog på inflytande från dessa ballader, och
sannolikt är det samma inflytande, som röjer sig däri att Magnus
Algotsson först efter en längre bortovaro återvänder till sin brud
samma afton, hon firar sitt bröllop med en annan; i dikten om
Folke Algotsson är ju David Thorstensson ej ens närvarande,
och om något bröllop är icke tal. Men äfven ett motsatt
inflytande torde spåras. Så rymmer unge Herr Tuor och jungfru
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
