Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
300
he.neik schück
Solffuermuor till Norge — tydligen en reminiscens från Folke
Algotssons historia. Vidare hafva de uppträdande ofta namn,
hvilka antagligen äro förvrängningar af de historiska. Hjälten
kallas ofta »Lagman», hvars upphof vi sannolikt hafva att söka
i »Folke Lagmansson»; i den försmådde älskarens namn, »Herr
Tool» eller »Herr Tor», igenkänna vi troligen »Thorstensson» eller
»Torsten», hvilket senare namn blifvit den danske drotsetens i
den norska versionen af visan; hjältinnans namn »Inga» skiljer
sig ännu mindre från det historiska »Ingrid».
Af dessa brudrofsvisor förekommer en mångfald varianter,
af hvilka jag här endast vill omnämna en, emedan den af
Arwidsson förklarats vara »enligt alla kännetecken en af
våra äldsta folkvisor», nämligen Harald och ung Thor (Arw.
170). Denna höga ålder får sig visan tilldelad förmodligen
blott tillföljd af det yfverborna språket samt de inlagda
invokationerna till Odin och Thor. I själfva värket är visan blott
en dålig omskrifning af en ballad om Algotssönernas brudrof,
skrifven på 1700-talet af någon halflärd författare af samma
literära skola som den, hvilken diktat den urkraftiga kämpavisan
om Grimborg, som så länge fått gälla såsom en af våra aldra
äldsta folkvisor, under det att den i värkligheten är en bland
de yngsta.
Men visan om Algotssönernas brudrof har invärkat äfven
på en annan visa, hvars historiska innehåll man egendomligt
nog aldrig betviflat; t. o. m. våra grundligaste häfdatecknare
hafva upptagit den såsom historisk källskrift. Enligtden vanliga
uppgiften skulle den mäktige Sune Folkeson (väl omkring 1210)
hafva bortröfvat Helena (Elena, Elin), Sverker II:s dotter, ur Vreta
kloster, hvarefter de vid hvarandras sida fört ett högst olyckligt
samlif, som först upplösts genom Helenas död. Enligt min
mening är den visa (Gr. 138), hvarpå denna historia grundar
sig, skrifven så pass sent i medeltiden, att den ej förtjänar
någon tilltro. Den är icke blott behäftad med en mängd
historiska fel, utan såsom jag tror, hvad själfva händelsen angår,
först i senare tid uppdiktad.
Sune Folkeson har enligt min mening aldrig röfvat Elin
Sverkersdotter ur Vreta kloster. Mig veterligen är Messenius
den förste, som inrangerat händelsen i vår historia, och han
stöder sig tydligen endast på visan, som af honom ock anföres.
Denna har också sedermera förblifvit uppgiftens enda hemul.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
