Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
registrum ecclesiæ aboensis
Jorda för for:da», a. 415 fordom för for:dom, s. 36U berda för ber[e]da. s.
431 hebjhoni för helghom och s. 351 skethemipn. Detta älsta ord, som
förekommer i den af konung Erik år 1435 utfärdade förordningen
rörande den Finska landsrätten förtjänar en särskild uppmärksamhet,
och önskligt hade varit, om utgifvaren i facsimile återgifvit detsamma.
En felskrifning har nämligen ägt rum, i det att afskrifvaren först svnes
skrifvit sle- och sedan ändrat det till ske-. Af Porthan återgafs ordet
med skathemæn, hvilket tydligen är oriktigt, och fråga kan vara, om
det ej egentligen bör läsas skeclieman d. v. s. ske[li]chemæn.
Någon gång, ehuru dock ganska sällan, har en mening blifvit
missuppfattad af utgifvaren. Så t. ex. å s. 288 läser utgifvaren Kumgör
iach . . . mik haffua . . . thet ipngaköpet stadfest som Lasse
Lendz-zaghare köpte aff min broder Jonis Rettis ... Ta var trug. . .
*lcaün{n\-des .-. . för . . . Jonis Rettis . ... ta var æng skattades . . . och
s. 270 . . . fundaui ... de consensu heredum meorum subscripto meo
nomine dato (■’■’ dotof) in primis. Itaque . . . för . . dato (.i: doto). In
primis itaque . . ., och har utgifvaren i noten utan skäl förmodat, att
något i afskriften blifvit uteglömdt. A s. 308 har utgifvaren inom
klämmer insatt död.’ i st. f. det rätta siæl. — Vidare hänvisar
utgifvaren å s. 346 not * oriktigt till Uplandslagen (jor|wb.) kap. IX
§ 4 i st. f. till Magnus Erikssons landslag Eghnob. 25.’ Äfven i fråga
om brefvens öfverskrifter märkes ibland någon onöjaktighet. Så göres
å sid. 104 Husaby och Anievi till tvänne skilda socknar, ehuru de i
själfva verket bildade en enda under namn af Husaby Ærnawi, å s.
486 öfversattes comes palatii oriktigt med pfaUgrefve, å s. 406 kallas
en person oriktigt Greta Bertelsdotter Svarta i st. f. Greta Bertil
Svartes dotter, och någon gång händer det att ett namn i oblik kasus
intagits äfven i öfverskriften, såsom å s. 330 Remart och s. 161 Meniko.
I sina rekonstruktioner af de i kopieboken ej sällan
förekommande felskrifna namnen har utgifvaren i allmänhet lyckats på ett
utmärkt sätt, hvilket ju också var att vänta, då väl uäppeligcn någon
nu tinnes ined större kännedom om det finska frälset under
medeltiden än utgifvaren. Vi vilja dock påpeka ett par fall, där utgifvaren
ej träffat det rätta: å s. 170 nämnes en Johan Geriksson, hvilken
enligt utgifvarens tolkning i registret skall varit från Vadstena och gift
ined den i brefvet nämda Sigrid Bengtsdotter. Så är dock ej fallet.
Här föreligger nämligeu en felskrifning för Johan Gregerson, en bekant
svensk rådsherre, som i sigillet förde en spets från sidan, och var svärson
till nvss nämda Sigrid Bengtsdotter. A s. 354 nämnes bland Sveriges
rikes råd och män år 1436 en Holmstawus Jowansson, soln i registret af
utgifvaren kallas Holmvast. Båda dessa uaniu äro emellertid oriktiga.
Han hette Holmsteu Johansson och tillhörde slägten Rosenstråle. —
Denna utgifvarens stora kännedom om Finlands personalhistoria
under medeltiden har också satt honom i stånd att närmare bestämma
1 S. 378 uot " förmodar Utg. att en understrykning at’ några ord afser att
framhålla, det meningen ej rätt stämmer med brefvets innehall i öfrigt. Den betecknar
dock här, liksom ofta eljes i medeltidshandlingar, ntt de understrukna orden
skola utgå.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
