Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
(62
strödda meddelanden och aktstycken
då han anlitade hennes medverkan för att få återvända till sitt
fädernesland.
Men, oaktadt tjusningen af lifvet på Coppet, blef äfven Schweiz
för bullersamt för landsflyktingen. Republiken hade oroliga grannar,
och dess område öfversvämmade» af politiska flyktingar af alla slag.
I oktober 1794 finna vi Ribbing i Hamburg i sin mors och styffars
sällskap på väg till Danmark, hvarest han genom deras frikostighet vid
följande årets början blef ägare af landtgodset Aldershvile på Seland,
beläget ett par mil från Köpenhamn i Gladsaxe socken. Till sin
nyssnämnde vän Knut Kurck skref han därifrån i januari 1795 ett
jublande bref, fullt af glädje öfver sin nva stälining, sin vackra egendoms
belägenhet, landets lyckliga förhållanden och de styrandes och
innevånarnas utmärkta välvilja, oaktadt, enligt hans uppgift, vanmäktiga
försök gjorts att förfölja honom. Han njöt, säger han, af att »för
första gången i sin lifstid befinna sig i ett land, där han med fullt
skäl kunde berömma regeringen»: Colbjörnsens förvaltning hade »krossat
den aristokratiska hydran». Han utbytte i Danmark namnet Bing,
som han någon tid burit, mot Fredriksson. Några månader senare
skrifver han till samma vän: »Får jag lefva här i stillhet och frid, så
finnes ingen lyckligare människa än jag.»
Allt detta oaktadt, blef Ribbings danska idyll af kort varaktighet.
Underrättelserna om hans öden från den närmast följande tiden äro
sparsamma, och anledningarna till hans täta ombyten af vistelseort
angifvas icke i de källor, som varit oss tillgängliga. Redan 1796
finna vi honom i Paris, där lian visade sig i den eleganta världens
salonger och synes hafva fört ett angenämt och Borglöst lif, frikostigt
understödd af sina anförvandter i Sverige. Lars von Engeström berättar
från sitt besök i Paris 1797, att Ribbing blifvit anledning till en
äktenskaplig tvist mellan makarna Staël. »En af de få gånger», säger
Engeström, »Staël visat sig som herre i sitt hus, var i anledning af
Ribbing». 1 Ett enskildt bref från hans kusin Fredrik Kurck, dateradt
Paris 1798, skildrar Ribbings stämning vid denna tid såsom glad
och munter: »Hans humeur är mycket adouceradt med ganska liten
böjelse för disputer och nästan ingen för politique . . han
passerar sin tid bekvmmerslöst och roar sig par conséquent på bästa sätt».
1799 knöt Ribbing äktenskapets band med Adéle Billard
daubigny, hvars bekantskap han lär hafva gjort redan under sin vistelse
i Schweiz. Äktenskapet blef lyckligt. I sina bref prisar han ofta sin
hustrus förträffliga egenskaper. Den son, som 1802 föddes åt makarna
de Leuven (Löwen) — detta namn, sin moders, hade Ribbing nu
antagit — blef hans ålderdoms stöd, isynnerhet sedan hans hustru
under kolerans härjningar i Paris i början af 1830-talet aflidit, och
sedan det ekonomiska oberoendet under de första årtiondens af hans
landsflykt förvandlats till fattigdom.
1 »Fru Staël blef kär i Ribbing. Stael ville ej se honom i sitt hus. Hon
öfvertalade Carletti itoskanske ministern) att bjuda honom till en assemblée, men Staël
förklarade Carletti i mitt, sitt och Löwenhielms namn, att därest han kom, komme
vi ej.» (Engeström, Minnen, 1, 258.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
