Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ZETTERQVI8T, SVENSKA vilJ)ET I BREMEN OCH VERDEN
s
Förf. redogör med stor utförlighet för denna kommission. Man
ser, att där fördes långa underhandlingar, innan denna och de till
landtdag samlade ständerna kunde ena sig om, hvilkendera handlingen
skulle föregå den andra: hyllningen eller stadfästelsen af privilegierna.
Sedan denna fråga genom en kompromiss blifvit löst, utarbetade
kommissionen på grundvalen af landtdagsrecessen och privilegierna
en ny regeringsstadga, som, underkastad Oxenstiernas granskning, för
lång tid blef normen, efter hvilken Bremen-Verden styrdes. Här
utvecklades än mer de i Sverige härskande kollegiala formerna, i det
3 kollegier upprättades: regeringsrådet, collegium justitiæ och
consi-storium. Af förf:s redogörelse framgår ej fullt klart, om
regeringsrådet öfver- eller sidoordnades med de andra; det förra synes troligt,
åtminstone hade det en kontrollerande myndighet öfver de andra
(sid. 177).
Angående förf:s hänvisningar till de otryckta källorna skulle rec.
till sist vilja anmärka, att en utförlig redogörelse for dessa, sådan
som numera presteras i de flesta i Uppsala ventilerade historiska
afhandlingar, hade varit synnerligen önskvärd. Förf:s rika
arbetsmaterial skulle först då hafva gjorts riktigt fruktbärande, om hans arbete
tillika varit en vägledare vid källstudier å enskilda, intressantare
punkter af ämnet.
G, Hm jF.
Den Nordiske Syvaarskrig 1668—1670 af Otto Vaupell.
Kjöbenhavn. C. A. Reitzels Forlag 1891.
En svensk författare, numera rektor F. Westling, har behandlat
det nordiska sjuårskriget i ett om stor flit och samvetsgrann
forskning vittnande arbete, och hvad dess oväld angår, kunna danskarne
knappast hafva något att erinra. Samma krig har nu nyligen äfven
en dansk författare behandlat, nämligen öfverste Otto Vaupell, som
redan förut i sina arbeten »Den danske Hærs Historie» och »Rigskansler
Grev Griffenfeld» lämnat bidrag till den skandinaviska Nordens
historia. Herr Vaupells sista arbete är hållet i populär form (det är
äfven illustreradt). Så grundliga undersökningar af källorna, som hr
Westling gjort, får man därför icke vänta sig; i stället utmärker sig
hans arbete för större öfverskådlighet och klarare framställning och
man läser det därför med nöje. Mot hr Vaupells opartiskhet är föga
att anmärka, åtminstone direkt. Det ser till och med en och annan
gång ut, som om författaren för att synas opartisk förbigått
omständigheter, som äro af vikt för afgörandet af frågan, hvem, som bär
skulden till detta för Norden så ödesdigra krig?
Liksom förf. måste en hvar svensk beklaga det nationalhat,
som uppstod mellan Nordens folk i anledning af detta krig. Däremot
kan jag för min del icke annat än mycket reserveradt instämma i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
