Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
154
OTTO SYLWAN
kollegiet, och den knngliga namnstämpeln bekräftade detta
olag-liga utnämningssätt. Sin tacksamhet visade han genom att, då
rådets motstånd mot riksdags sammankallande 1768 föranledde
konungen att nedlägga kronan, »med seg tredska» söka hindra
verkställandet af pluralitetens i kommersekollegiet beslut att
förklara sig i inaktivitet. Sedermera tjänstgjorde han såsom
mellanhand vid Pechlins pänningetransaktioner med Österman
under riksdagen 1769 och fick väl äfven sin andel i bytet. Till
det sista fortsatte han således att taga del i de intriger och
draga fördel af de missförhållanden, som följde med frihetstidens
»sälla» regeringssätt. Han hade i sin mån bidragit att
under-gräfva detsamma, men slapp att se dess fall, enär han afled i
Stockholm d. 4 dec. 1770.1
* *
*
Fryxell har försökt framställa Oelreich såsom den upplyste
och frisinnade kämpen för tryckfrihet gentemot regerings,
ämbetsverks och partiers obskurantism. »Oelreich följde väl», heter det
hos Fryxell,2 »ursprungligen hattpartiets fana, men förnämligast
därföre, att den då för tiden var också frihetens. Han trodde
dock, att för samhällets trefnad och välgång var tryckfriheten af
vida större vikt, än fortfarandet af hattpartiets välde . . . Det
är också honom och hans frisinnade tänkesätt, som Sverige har
att tacka för den lyckan, att en mängd viktiga och upplysande
skrifter kunnat under denna tidrymd utkomma, oaktadt det band,
lagens trycktvång och regeringens och i synnerhet hattarnes
ensidighet lade på yttranderätten.»
Dessa loford tåla vid en ansenlig inskränkning. Yäl förde
Oelreich ofta frihetens, det sunda förnuftets och upplysningens
talan, och man kan mången gång känna sympati för hans
uppträdande gentemot det formella, bornerade och räddhågade
kanslikollegiet, hvars medlemmar städse förde tryckfrihetens grundsatser
på läpparne, men sällan tordes tillämpa dem. Förlamade af
tanken på ett annalkande systemskifte, vågade de icke ens göra
sig af med sin obekväme censor. Partiväldet hade korrumperat
jämväl ämbetsverken.
1 Sedan 1751 var han gift med Anna Palbitzki, gom öfverlefde honom.
Äktenskapet var föga lyckligt, hvarom se Fants berättelse i Oelreichs biografi i
Biogr. Lex. och J. G. Oxenstjernas dagbok.
2 Berättelser 44 : 42.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 08:03:37 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/ht/1893/0158.html
