Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
80 STRÖDDA MEDDELANDEN OCH AKTSTYCKEN
Man behöfver ej påpeka, att denna omständighet, långt ifrån att
förringa, tvärtom höjer arbetets värde.
Dagboken är hållen i en anspråkslös stil, och man följer för-
fattaren med synnerligt stort nöje, äfven om han här och hvar gör
sig skyldig till upprepningar af fakta eller omdömen. Vid sina iakt-
tagelsers anställande hade han god hjälp af sin handsekreterare
Rasmus Aereboe (död såsom notarius publicus i Köpenhamn 1744).
hvilken ej allenast utskrifvit dagboken, som föreligger i original i
danska Rigsarkivet, utan äfven, enligt utgifvarens förmodan, författat
vissa partier af densamma. Stycken af den hafva förut offentliggjorts af
utgifvaren, Gerhard Grove, sekreterare vid danska Rigsarkivet, dels
i hans upplaga af Aereboes biografi (1889), dels, i omarbetadt skick,
i »Nordisk tidskrift> för 1891, där de i artikeln »Trek af Peter den
stores liv; meddelade kostliga scenerna ännu torde lefva i mången
läsares hågkomst. Hr Grove har med yttersta sorgfällighet skött sitt
utgifvarekall och ökat bokens värde genom upplysande noter — till
största delen biografiska notiser — och ett antal illustrationer, bl. a.
33 porträtt efter samtida bilder af i verket omtalade framstående
personer. En af ryska legationssekreteraren i Köpenhamn Stjerbatjev
verkställd rysk öfversättning af dagboken infördes 1892 i »Russkij
archiv», men — af skäl, som man lätt kan föreställa sig — i mycket
stympadt skick. Emellertid förberedes nu en fullständig rysk öfver-
sättning.
. +.
KJ
Danmarks stillasittande efter freden i Travendal (1700) hade
icke varit tsar Peter behagligt. Under de närmast följande åren
sökte han flera gånger förmå Danmark till en brytning med Sverige.
Men de politiska konjunkturerna — Karl XII:s segrar och stor-
makternas befarade ovilja öfver ett krig i Skandinavien — höllo
Danmark tillbaka. Därjämte kunde detta rike med allt skäl för
fredens bibebållande begagna sig af ordalagen i just denna 1699
års förbundstraktat, på hvilken äfvenledes Ryssland för sina syften
åberopade sig. Det föreskrefs nämligen där (8 3), att casus belli
skulle inträda, om den ene af de allierade anfölles med krig eller
»turberades» i sina rättigheter eller i sitt mellanhafvande med en
makt utsattes för en tredje makts våldsamma inblandning. Med
rätta heter det ock i 6:te punkten af Juels instruktion »dasz solche
casus alle sich auff den jetzigen Krieg zwischen des Czaren Lbd. und
Schweden schwerlich appliciren lieszen». Men ändrade faktiska förhål-
landen medförde också ändrade rättsåskådningar. Karl XII:s föga
framgångsrika fälttåg i det fjärran Ukrajna och tsarens senast i de-
cember 1708 framställda löften om subsidier och krigsfolk i händelse
af en ruptur frestade till aktivitet. Dåvarande kommendören i flottan
Juel fick helt oförmodadt befallning att gå såsom envoyé till Ryss-
land med uppdrag enligt instruktion af den 11 juni 1709 att i första
rummet sondera tsaren om storleken af de understödsmedel, han
förespeglat, och om konung Augusts planer i fråga om polska tronen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
