Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
PETER I OCH RYSSLAND PÅ HANS TID 81
Men Juel skulle därjämte arbeta på afslutandet af en bandelstraktat,
han skulle söka utverka nederlagsrätt och privilegier för danska
köpmän i Moskva och i någon af de nyligen eröfrade Östersjö-
hamnarna samt draga den ryska persiska handeln till Köpenhamn,
där ett »rysshof> efter mönstret af det i Stockholm borde inrättas.
Vidare ekulle han söka förmå tsaren reglera frågan om norska lapp-
marken, hvarest »des czaren hohen Vorfahren Bedienten zweiffelsohne
zn lbrem Privat-Nttzen sich theils heimblich, theils mit Gewalt zum
Prejudice Unserer Crohne Norwegen, auszgebreitet, und Uns ein guth
Sticke Landes entzogen>.
Den 17 juni. 1709 begaf Juel sig på färden, som till en början
gick öfver Tyskland. I Potsdam gjorde han sin uppvaktning hos
konung Fredrik IV, som, stadd på hemresa från Italien, jämte konung
Augost i nämnda stad vid prunkande fester undfägnades af den
preussiske konungen. Detta trekonungamöte höll den tidens diplo-
mater Europa rundt i en orolig och väntansfull spänning. Något
förbund blef väl icke af, men så pass mycket bade situationen klar-
nat, att åt Juel öfverlämnades förslag till en dansk offensiv allians
med Ryssland. Efter att i Königsberg den 24 juli hafva fått under-
råttelse om utgången af slaget vid Poltava, steg Juel i Pillau ombord
för att segla till Narva. I närheten af Reval hindrades han dock
af svenska fregatten »Wolgast> under löjtnaut J. Skruw från den 12
till den 28 augusti att fortsätta resan. De svenska örlogsmännen i
Finska viken, hvilka redan väntade Juels ankomst, hade order att
hindra hvarje fartyg att segla på Narva. Juel hänvände sig emellertid
till den kommenderande amiralen Ankarstierna och erhöll hans till-
låtelse att passera. Efter åtskilliga svårigheter från den ryske kom-
mendanten i Narva V. Zotovs sida fick han landstiga den 3 sep-
tember. I Narva »begyndte strax dend Ryssziske karrighed og suur-
föttighed at lade sig tilsiune, som jeg siden fik nock at erfare>.
Han förvånades öfver truppernas förträffliga skick och framställde i
ett bref till geheimerådet Sehested den förmodan, att konungen för
långe sedan skulle hafva vidtagit andra mått och steg, om han känt
den ryska härens tillstånd och huru svenskarnas segrar öfverdrifvits
i Europa. Med gladt mod underrättade han också ryske storkansle-
ren Golovkin, att hans herre var beredd att bryta med Sverige, samt
hoppades, att tsaren ej skulle sluta fred, utan att Sverige till Dan-
mark afträdde Karl X Gustafs eröfringar; dessa i Sveriges ägo vore
ett ständigt hot mot både Danmark och Ryssland. Den 30 novem-
ber anlände tsaren till Narva, och vid en festlig måltid samma afton,
då tsaren bar den värja han tagit från Rhenschiöldt vid Poltava,
fick Juel sitta vid tsarens sida. >Hand gav sig strax i saa fortroelig
samtale med mig, som hand kunde have vwret min liigemand og
kiendt mig i mange aar.. Samtalet fördes utan tolk, »saasom hand
self talte Hollandsk saa tydelig, at jeg det let kunde forstaae».
Det rörde sig om — sjöväsendet. Juel fick nu genast göra bekantskap
med den tsariska societet, i hvilken han ofta skulle komma att nm-
gås och hvars vanor han ofta skildrar. Åtskilliga bojarer och kneser,
Hist. Tidskrift 1894. (I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
