Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
100 HENRIK SCHÖCK
handling från denna tid kunnat se uppgiften om Olavus” för-
hållande till »Nyia Testamentit> — det är tydligen en slutsats,
som icke kan dragas af detta mindre nöjaktiga påstående, hvilket
fullkomligt motsvarar det som Svart — kanske på lika klen
grund — har om den konkurrerande katolska öfversättningen.!
Sannolikheten talar således för, att Messenius äfven här stöder
sig på en historiskt tillförlitlig källa.
Emellertid blef denna notis ej vidare känd, ty Messenius”
Scondia blef såsom bekant outgifven ända till 1701. Efter
denna tid återvänder väl notisen hos flera författare (såsom Hall-
man och fransmannen Vertot ?), hvilka hämtat den från Messenius.
Men då hade redan en annan åsikt hunnit blifva trosartikel
i Sverige. I sitt 1642 utgifna arbete Inventarium Ecclesie Sveo-
Gothorum hade nämligen Baazius vttrat (sid. 163): >»Biblia sacra
in Sveticum idioma translata voluit pius rex inter patriotas
esse distribuenda. Translationem horum, exemplo et imitatione
B. Lutheri, incepit M. Laurentius Andree, tunc Presbyter Streng-
nensis, facto initio a N. Testamento, quod declarat sunimam ac
fundamentum Evangeliix.
Baazius är visserligen en historieskrifvare, för hvars arbete
vi hafva alla skäl att vara honom tacksamme, enär han med-
delar flere skrifter. som icke äro på annat sätt kända, men i
historisk kritik är han Messenius vida underlägsen, ty något
förstånd på källornas inbördes värde äger han icke. Hans källor
äro färre och bestå för det mesta af stridsskrifter och historiska
relationer, mera sällan däremot af hvad man vanligen kallar
handlingar. Då han dessutom i hög grad saknar kompositions-
förmåga, skimra de arbeten, som begagnats vid kompilationen, ej
sällan ganska tvdligt igenom. För det kapitel, hvarom nu är frågan
— Quo usus est pius rex modo in reformando ecclesie patrie —
har han med all sannolikhet begagnat Paulinus Gothus 1621
tryckta predikan In Festo Jubileo Gvstaviano (sidd. 65—70)
sasom hufvudkälla,” hvilket bland annat märkes däraf att upp-
ställningen i detta fall är teologisk och icke historisk. I afdel-
ningen >»De religionis cura» börjar Paulinus med konungens >religio
- 3 Uppgiften kan ju stanuna från någon katolsk källa — från ett bref af Brask
eller någon annan prelat.
? Redan före 1701 har Messenins’ uppgift afskrifvits at /rämlingen Pufendorfr,
hvilken icke var uppfostrad vid tron på Baazios. Se P:s Inledning (sv. uppl.) s. 307.
3 Samma uppgifter, som här förekomma, återvända nästan verbalt lika i
Paulinus 1636 utgifna Hist. Aretox Libri Tres sid. 220 ff. — ett arbete som
Baazius ock känt och begagnat sig af.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
