Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
108 HENRIK SCHÖCK
Samme flitige forskare har äfven utgifvit vara båda äldsta
reformationsskrifter af 1526: Fen skön nyttugh Vnderwijsningh
och Een nyttwvgh Wnderwijsning, båda ingående i Svenska
Literatursällskapets festpublikation. Bägge skrifterna äro för-
sedda med inledningar, som utgöra mönster för en samvetsgrann
och skarpsinnig bibliografisk undersökning.
En vacker hyllning at den svenska kyrkan förtjänar slut-
ligen att omnämnas. nämligen numera statsrådet Bangs Den
lutherske katekismus’ historie I (1893), som ock utkom i an-
ledning af Uppsalajubileet och hvari bl. a. med mycket starka
skäl visas sannolikheten af att Luthers katekes redan 1548
funnits öfversatt på svenska — således 24 år före den äldsta
kända svenska upplagan.!
Med ledning af denna nu föreliggande literatur skall jag
söka gifva en kortfattad framställning at hvad vi veta om våra
äldsta reformationsskrifter.
De båda nyssnämnda anonyma skrifterna, hvilka båda ut-
kommo under loppet af 1526, äro de första, i hvilka en reforma-
torisk anda gör sig gällande. På grund af stilen uttalade
Klemming den förmodan, att dessa arbeten öfversatts af Olavus
Petri, och hvad särskildt Een nyttwgh wnderwijsning beträffade,
trodde jag mig hafva funnit tvenne skäl, som gjorde detta an-
tagande >»ytterst sannolikt. För det första påpekade jag, att
innehållet var det samma, som sedermera återfinnes i Luthers
katekeser, hvilket gjorde det troligt, att arbetet verkställts af en
bland Luthers personlige lärjungar. För det andra hänvisade
jag på ett yttrande af Peder Svart (sid. 96). som omtalar Olavus
Petris första uppträdande med orden: »Screff och nagra små
böker ganske nyttige till enderwijsning och ingong i Gudz ordz
kennedom och lett gå vth på prent», hvilka ord enligt min mening
innehålla en tydlig allusion på de båda »nyttiga undervisningarna>.
Steffen är emellertid af >den bestämda asikten, att den (Een
nyttwgh wnderwijsning) svårligen kan vara af Olavus Petris, och
är böjd att tillskrifva den Laurentius Andre&. Hvad det senare
af de båda af mig anförda skälen beträffar, nämner Steffen intet.
Likheten med Luthers katekeser medgifver han, men antager,
att boken är en efter mönstret af :Eyn kurtz form> själfständigt
utarbetad svensk skrift. Både Steffen och jag hafva emellertid
G
! Jomf, Sv. Literaturhistoria I, s. 531.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
