Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VÅRA ÄLDSTA REFORMATIONSSKRIFTER OCH DERAS FÖRFATTARE 129
att jag »af flera skäl» ej ansåg författarskapet »fullt säkert», och
sedermera har Steffen på redan nämnda språkliga grunder från-
känt honom denna skrift. Skälen till min åsikt voro följande.
För det första fann jag stilen i allmänhet skilja sig från den
konkreta, liffulla framställning, som är egendomlig för Olavus
Petri; här är det nägot matt och långsläpigt, som eljest ej finnes
i hans skrifter. Vidare synas mig ej heller åsikterna eller ät-
minstone synpunkterna i boken vara alldeles desamma som i
Olavus Petris säkra skrifter; så t. ex. skulle denne svårligen
hafva ägnat en utförlig undersökning åt frågan »om Kristi leka-
men i brödet skall sättas i monstransen och omdragas i pro-
cessiom, ty för rituella spörsmål af denna art ägde han föga
intresse. Ett tredje skäl finner jag i bristen på hänvisningar
till andra arbeten. Då Olavus Petri i någon skrift utförligt
behandlat en fråga, plägar han vanligen, då denna fråga före-
kommer i ett nytt arbete, hänvisa till sin föregående under-
sökning, och nästan alltid bebådar han, när en dylik utförligare
andersökning i den närmaste framtiden skall utkomma.? Men
ehora här förekomma en mängd anknytningspunkter till andra
arbeten,” så nämnas dessa dock icke — med ett enda undantag,
hvarom mera nedan. Icke heller omtalas eller bebådas detta
arbete i någon annan skrift.
Dessa afvikelser från det vanliga — stilen, olikheten i syn-
ponkter och bristen på hänvisningar — kunna dock förklaras,
sa vida vi antaga detta arbete vara en öfversättning, och härför
finnes verkligen ett bestämdt skäl. I företalet säges nämligen,
att här är >nw en liten book vthsatt på Svensko. Denna term
— utsätta på svenska — återfinnes ofta i 1500-talets skrifter
och alla de gånger jag sett i betydelsen »öfversätta>.” Jag tror
således, att boken är en öfversättning, och tror detta, ehuru jag
trots efterforskningar ej lyckats upptäcka originalet. Däraf för-
klaras äfven bäst frånvaron af författarnamn på titelbladet, ty
! Nyia Testamentit bebådas i Wndervijsningen och Bibeln i Nyia Testamentit.
kKlosterlefvernet bebådas i Svar påå Tolff Spörsmål (Troil I, 8. 93), i Svar u på
Panlus Helises Sendcbreft (Troil I, s. 209) och i skriften om äktenskapet (Troil 1,8. 330).
Olasnus Petris egen Postilla bebådas i 1528 års öfversättning; Gudz ordh och
menniskios Bodh i Tolff Spörsmål (Troil I, s. 98); Orsack hwarföre messan etc. i
Svar nppå Paulos Helims Sendebreff (Troil I, s. 228); och Formaning til Clereckrijt
omtalas såsom utgifven i Gudz ordh (Troil II, s. 211). Svar uppå Paulus Helins
Sendebreff nämnes i Tolff Spörsmål (Troil I, s. 140).
? T. ex. vid frågan om skärselden, mässan, dopet m. m.
3 Steffen säger visserligen, att frasen >behöfver ej alltid hn denna betydelse>,
men något skäl för denna mening anför han ej.
Hist. Tidskrift 1894. 9
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
