- Project Runeberg -  Historisk tidskrift / Fjortonde årgången. 1894 /
202

(1881) With: Emil Hildebrand
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

202 GQ. DJURKLOU

Ludbert protesterade ännu en gang, och med kännedont om
ärkebiskopens hänsynslöshet är det förvånande, att han icke pa
denne besvärlige motståndare utkräft en blodig bämnd och pa
detta sätt sökt att skaffa honom ur vägen. Huruvida några försök
i sådant syfte gjorts och Ludbert lyckats undkomma alla för-
såtligt lagda planer, är ej kändt, men att ärkebiskopen i dylika
fall icke skydde några våldsbragder är fullt bevisadt.

Ungefär samtidigt med Ludberts sista vädjande och förmod-
ligen af orsaker, som ägt sammanhang med det intrång, som
föröfvats i hans prästerliga ämbete, synes äfven den vikarierande
kyrkoherden hafva anfört klagomål hos kurian. Att han för
sitt nekande att viga Helleka och Gottschalk hotats med ärke-
biskopens hämnd är redan omnämndt, och uti redogörelsen för
radsmötet i Köperhamn säges ock att han blifvit hårdt straffad
härför, ehuru på ett förvändt och orättfärdigt sätt (licet perpe-
ram et injuste) samt likasom Kristus skymfad (lapidatus) för
god gärning. Att detta straff icke varit någon kyrklig penitens
är nog troligt — sådana straff öfverensstämde ej med den morske
ärkebiskopens världsliga sinne — utan sannolikt åsyftas här just
den våldsbragd, som nu skall skildras och som framkallats af
ärkebiskopens vrede öfver en underordnad prästmans oförsynta
djärfhet att emot honom appellera till romerska kurian.

En afton — det var enligt borgmästares och rådets i Stock-
holm därom afgifna intyg den 25 april 1417 omkring kl. 6. e. m.
— da prästmannen Johannes Jung satt till bords med predikare-
bröderna i Stockholm i deras refektorium, intränger ärkebiskopen,
följd af en väpnad skara, med våld och välde i klostret. Själf
stannade han vid dörren, men hans följe rusade fram. och då
nagra af bröderna jämte priorn satte sig till motvärn, riktades
dragna svärd emot deras bröst, medan den öfriga hopen anföll
herr Johannes ropande: »Sitter du här, du vär ärkebiskops för-
rädare», tillfogande honom 4 eller 5 svåra sår i ansiktet, hvarur
blodet ymnigt strömmade. Utan hufvudbonad och med rifna
kläder drogs han ut ur refektoriet under ständiga slag och stötar
i hufvud och bröst af deras stålhandskar och släpades svärt sårad
öfver kyrkogården genom gator och gränder, allt under det ärkebi-
skopen följde efter och uppmuntrade de sina. På detta sätt slets den
arme prästen under ständiga nödrop genom en tillströmmande hop
af gamla och unga fram till Korntorget — det var där Helleka bodde
— till dess en fattig dumbe (mutus) djärft störtade sig in i den

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Nov 18 01:28:21 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ht/1894/0208.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free