- Project Runeberg -  Historisk tidskrift / Fjortonde årgången. 1894 /
214

(1881) With: Emil Hildebrand
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

214 G. DJURKLOU

ärkebiskop Jöns offentligen beryktats för en mängd oerhörda och
skändliga brott! och därigenom åstadkommit stor förargelse samt
icke, oaktadt konungen först enskildt och broderligen samt sedan
genom utsända vördnadsvärda män varnat honom, däraf låtit
rätta sig, utan till och med inför kovungen i sittande råd öppet
förklarat, att han till försvarande af en uppenbart vrång dom,
som han, därtill bestucken, fällt i ett äktenskapsmål, ville veder-
våga »sitt lif, sin själ och sin ära, sina egna, sina vänners och
Uppsala kyrkas gods och ägodelar»? Konungen utber sig därför,
att en sådan skymf och vanära måtte afvändas från kyrkan i
hans rike, och anhåller, att någon af kyrkans kardinaler eller
prelater måtte förordnas att å ämbetets vägnar summariskt — men
utan sken af domstol — undersöka ärkebiskopens lefverne och för-
valtning med rätt att afsätta eller på annat sätt straffa honom,
eller ock föreskrifva botgöring och suspension från ämbetets ut-
öfvande, samt tillika förordna om förvaltningen af ärkebiskops-
stolens tillhörigheter. I afvaktan af de föreskrifter, som härom
kunde komma att lämnas, hade konungen emellertid uppdragit
denna förvaltning åt kapitlet, som afsatt ärkebiskopens fala och
illa ansedda förvaltare och i deras ställe tillsatt hederliga och
aktade män. Att ärkebiskopen fått kännedom om att en sådan
skrifvelse afgått, torde hafva varit närmaste anledningen till
hans flykt. Han insåg nog att ett djärft och dristigt inskri-
dande var af nöden, om den hotande faran skulle kunna afvärjas.
Innan den kungliga skrifvelsen hann föranleda något beslut inom
kurian, inställde han sig personligen i Rom? och uppvaktade
med en egen klagoskrift, däri han ställer sig själf och sin vandel
i den ljusaste dager, men anklagar herrarne i sitt kapitel att
olofligen hafva trängt sig in i kyrkans gods, beröfvat honom
hans egendom, afsatt hans ämbetsmän o. s. v., hvarför han for-
drar att kardinalen Montis Arragonum” måtte förordnas att inför

! Presertim periurii, dilapidacionis bonorum ecclesie, oppressionis eleri sibi
subecti, sacrilegii, ti elauium lesie et auctoritatis sedis apostolice,
publici concubinatus, adulteriorum quamplurium ac eciam incestus, eciam cum matre
et flia et quampluribus aliis horrendis criminibus. — Detta syndaregister upp-
repas i flera därefter utfärdade skrifvelser.

? Afven detta uttalande upprepas ständigt i de följande brefven och på ett
sätt. som synes angifva detsamma såsom själfva domskälet.

3 Ingeniose evadens Papam adiit acturus contra suum capitulum et contra
regem (Diarium Waztenense, Script. Rer. Succe. I, 133).

+ Kardinalerna benämndes efter deras kyrkliga poster vid sidan af kardinals-
värdigheten och ofta utan deras förnamn såsom Sancti Marci, Montis Arragonum,
Mediolanensis o. 8. v. Den här ifrågavarande kardinslens eget namn förekommer
ingenstädes i de anförda handlingarna.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Nov 18 01:28:21 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ht/1894/0220.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free