Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BRYTNINGEN I SVERIGES HISTORIA 1594 245
nungen — och lika många ungefär till fullmakter. Men det
slutade därmed, att Sigismund reste sin väg, kvarlämnande en
regeringsorduing, som hertigen icke godkänt, och en regerings-
follmakt, som han förkastat, i öfrigt öfverlåtande åt honom och
rådet att sinsemellan komma öfverens, så godt de kunde. Men
dessa förslag äga det oaktadt sin betydelse i Sveriges inre historia.
Hela rikets förvaltning hade ända till den tiden varit fäst vid
bofvet. Både kansli och kammare räknades till hofstaten, och
i Eriks och Johans projekt till hofordningar blandades på ett
sällsamt sätt hoffunktioner och verkliga ämbetsmannagöro»äl, ofta
hos en och samma person. 1594 ars förslag till regeringsordning,
särskildt ett af riksråden uppgjordt, äro de första, som uppdraga
en bestämd skillnad emellan hoftjänst och statstjänst. Förslaget
af den 20 mars ordnade vidare, likaledes för första gangen, stats-
förvaltningen omkring de blifvande fem höga riksämbetsmännen,
bestämde lagmäns, ståthallares eller landshöfdingars, slotts-
befälhafvares och militära ämbetsmäns verksamhet. Det var
alla civila och militära förvaltningsorgan, som den tiden funnos,
hvilka här fingo en visserligen knapphändig organisation. Det
betonades därjämte nödvändigheten af att åtminstone de tre civila
bland de fem höga ämbetena hade sin ordinarie verksamhet för-
lagd till hufvudstaden. Genom allt detta blifva 1594 års förslag
till ordnande af styrelsen under konungens frånvaro förelöpare till
1634 års regeringsform, som fullt utvecklade hvad som i de förra
endast låg som i frö. Det var sålunda ett betydelsefullt uppslag
och detta ända till namnet, ty regeringsformen eller regerings-
ordinansen af 1634 har äfven i det fallet en förebild i regerings-
ordningen af 1594, och det finns sålunda också ett slags ideellt
sammanhang mellan «denna och den första af våra nuvarande
grundlagar.
Mycket, om ej det mesta, hade alltså 1594 lämnats ofullbor-
dadt, och dock synes omdömet berättigadt, att det var ett brytnin-
gens år. Man hade på det mest afgörande sätt gatt tillbaka till
landslagens konungaed, och jag har ofvan sökt visa, hvilken bety-
delse detta ägde i jämförelse med de obestämda eder, Erik och Johan
aflagt, när inga andra lagbestämmelser om konungamakten funnos.
Man hade tagit ett steg utöfver konungaeden genom framtvingandet
af en s rskild försäkran vid sidan af densamma. Det blef, som
kändt är, ett betydelsefullt uppslag för det närmare utdanandet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
