Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM DATERINGEN AF ALSNÖ OCH SKENINGE HERREMÖTEN 259
Karolus ännu är biskop i Vesterås i st. f. Petrus, som är med vid
Skeninge.
Längre än till denna begränsning, ?2/,, 1283 — utgången af
1285 ("/, 1286), kunna vi komma på tvenne vägar, en indirekt och
en direkt.
I de nyssnämnda brefven af biskop Karolus omtalar han den
ofvan omtalade Johannes Oddulphi såsom »archidyaconus vpsaliensis &
eidem ecclesie electus», och det förra brefvet innehåller en på dennes
egen begäran gjord vidimation af hans ofvan citerade fullmakt som
ärkedjäkne. Om denne veta vi att han efter Jacobus’ död 1281
blifvit vald till ärkebiskop, men sedermera på ett möte i Orvieto
inför påfven Martinus IV afsagt sig detta kall och återgått till
archidiakonatet allena.! Detta måste hafva skett emellan nyssnämnda
datum den ?"/,, 1283, då ban synes haft resan i tankarna, och 28’,
1285, då Martinus IV dog, således enligt all sannolikhet året 1284
såsom ock Rhyzelius direkt uppger. Men härigenom har Sverige
kommit att en tid sakna ärkebiskop, först under hans resa och
sedan under den tid som åtgick, innan underrättelsen om afsägelsen
hann komma hem, så att nytt val kunde anställas; huru länge detta
dröjt veta vi ej, men yttersta gränsen är !5/, 1285 (D. S. n:r 806),
då ett första påfvebref om pallium sändes den nyvalde ärkeb.
Magnus. Alltså har under en tid, som närmast synes sammanfalla
med året 1284, ingen ärkebiskop funnits i Sverige.? Detta resultat
är af värde för oss, enär det är påfallande att ärkebiskopen saknas
bland herrarne i Skeninge, något som helt säkert icke varit fallet
därest öfver hufvud någon ärkebiskop funnits i landet. Tiden för
vakansen på ärkestolen blir således ganska sannolikt den tid, inom
hvilken Skeninge möte bör sökas. Och denna tid är närmast året 1284.
Vi återvända nu till konungabrodren Bengt och konstatera att
hans hertigtitel måste hafva vunnits emellan den 13 juli 1283 (D.
S. n:r 767) och den 22 febr. 1285 (D. S. n:r 802), då han första
gången uppträder med densamma. Detta sätter utom tvifvel kröni-
kornas uppgifter att utnämningen ägt rom är 1284. Och detta
skall hafva skett just på ett möte i Skeninge.? Samtidigt har på
detta möte konungens son Birger hyllats som tronföljare; en stor
! Benzelius, p. 39 (D. S. V. s. 300); Peringskiöld, ss. 137, 206; Rhy-
zelius, 8. 36; Lagerbring, s. 777. Valet stod den 29 dec. 1281 (»die qvinta
patalis Domini»>) enl. krönikan hos Benzelius. Från 7/,, 1285 förekommer han åter
endast som ärkedjäkne (D. S. 815). — B. E. Hildebrand (andra serien, n:r 35)
bar på grund af sigillernas vittnesbörd betviflat att den Johannes, som år 1281
valdes till ärkebiskop, verkligen varit densamme J. Oddulphi, och därför velat stryka
denne ur ärkebiskopslängden. De ofvan citerade ordalagen i brefven D. S. nir
777 och 778 ställa emellertid saken utom all fråga.
? Redan Strinoholm (n. 1330) har påpekat denna vakans; men då ej heller
han observerat de nysspämnda brefven af den ?"/,, 1283 utsträcker han den ända
från 1282 till 1286. Kerfstedt har påvisat sakens sammanhang med vårt
ämne, men icke försökt att närmare bestämma den kronologiska sidan.
3 Scriptores n:r XIV, 8 41, och n:r XVI, s. 54, samt Ericus Olai, ibm.
1, 64. Att utnämningen ägt rum i Skeninge, intygas af den förstnämnda kröni-
kan samt af Ericus Olai (anf. st., jfr s. 67).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
