- Project Runeberg -  Historisk tidskrift / Fjortonde årgången. 1894 /
260

(1881) With: Emil Hildebrand
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

260 STRÖDDA MEDDELANDEN OCH AKTSTYCKEN

samling måste där således hafva varit. Utan tvifvel är detta möte
detsamma, om hvilket konung Magnus talar i sitt testamente den
22 febr. 1285 (D. S. n:r 802, s. 658 f.), då han säger: »sic solui
& expediri decernimus, sicut super hijs, cum consiliarijs nostris,
skieningie ex deliberacione difiniuimus»; rådet har således varit när-
varande och viktiga förhandlingar ägt rum.

Från detta möte har således efter allt att döma också Skeninge-
stadgan emanerat. Det var helt naturligt att konung Magnus i
sammanhang med brodrens utnämning till hertig vidtog en disposi-
tion, hvarigenom bl. a. fastslogs denna värdiyhets öfverlägsna rang
i synbar måtto — hertigens rätt att rida till konungs med 40 hästar,
medan ingen annan ägde komma med flere än 30.

Vinsten af vår lilla undersökning — som genom ämnets natur
kommit att röra sig i åtskilliga krokar omkring sitt föremål — har
således blifvit en så pass stor visshet, som för närvarande torde
kunna åstadkommas, för att Alsnö möte bör dateras maj 1279 och
Skeninge samtal år 1254; hvadan de resp. stadgarna borde i svenskt
diplomatarium rätteligen intaga platserna n:r 673 och 780, i st. f.
såsom nu 799 och 813. På köpet hafva vi kunnat rätta en felaktig
läsart i den viktiga Skeningestadgan, stryka tvenne drotsar och en
marsk ur vår historia men i stället rädda en hotad ärkebiskop, samt
slutligen, kanhända, gifva svaret på frågan när och huru Götanamnet
kom in i Sveriges konungatitel.

Rudolf KjeUén.

Tillägg. Sedan ofvanstående skrefs, har jag haft tillfälle att å
Kongl. Bibl. undersöka själfva den handskrift, efter hvilken Skeninge-
stadgan blifvit befordrad till trycket — en afskrift af VGL. från
1300:talets senare del, signerad B. 10. Efter ordet drosfet i namn-
rullan öfver Skeningemännen synes här en liten fläck, som dock inga-
lunda behöfver utmärka en punkt utan mycket väl kan höra till skrif-
typen t£. Emellan Magnus och Haqun& finnes visserligen ej heller
någon punkt, men skriften är också här något skadad, så att den
ursprungliga punkten allt för lätt kunnat utplånas. Efter namnet
Knut mathiosson finnes slutligen en stor och tydlig punkt. — Det vill
häraf synas. som låge felet icke hos den gamle afskrifvaren utan hos
hans nyare aftryckare. Hvad som förvillat dem är närmast den om-
ständigheten, att ordet Mathiosson icke är fullt utskrifvet utan för-
kortadt till Mathioss.; hvadan de ansett punkten beteckna förkort-
ningen och intet vidare. Kj.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Nov 18 01:28:21 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ht/1894/0266.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free