Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SMÄRRE KRITISKA OCH HISTORISKA UTFLYKTER 353
. Till vissa delar hade dock nyssnämnda bestämmelser äldre före-
bilder, så långt tillbaka nämligen som i Gustaf Vasas gårdsrätt af
1544. Om några trätor uppkomme, hette det där ($ 22), bland
konungens hoftjänare på hans slott eller gårdar, i borgläger m. fl. st.,
skulle efter sakens beskaffenhet därtill nämnas »6, 12 eller 24 de
förståndigaste hofmän i gården», hvilka sedan skulle rannsaka och
döma i målet. >»De samme, som i nämndene satte blifve», hette det
vidare (8 23), skulle dessförinnan göra sin ed och sedan döma
med två, fyra eller sex svurna vittnen (alldeles som i Eriks hof-
artiklar). Alla mål mellan hoffolket inbördes eller dem och andra
undersåtar skulle vidare dömas efter gårdsrätten och, när sakerna
ej där voro uttryckta, efter Sveriges landslag,! hvarjämte konungen
förbehöll sig alla lifssaker ($ 32). Motsvarigheterna till bestämmel-
serna på Eriks tid äro tydliga; naturligtvis talades det icke heller
1544 om någon appell till denna domstol i konungens gård.
Sådana borgrätter voro icke så sällsynta under Gustaf Vasas
tid vare sig i Stockholm eller annorstädes; från åtskilliga finnas
protokoll bevarade. Rätten utgjordes under 1550-talet vanligen af
24 personer, hvilka omtalas under benämningen nämnd eller »de
ärliga, goda män, som för rätta suttos (ungefär samma uttryck,
som användes i Erik XIV:s hofartiklar). Nämnd hade sålunda re-
dan då blifvit beteckningen på själfva domstolen. Själfva förfarings-
sättet var snarlikt det, som förekom hos den kungliga nämnden;
åklagare brukade uppträda, och protokollet slutade med zssentens
och dom, bvilken relaterades».
Dylika borgrätter eller >borgstämmor» kan man genom proto-
kollen följa tillbaka ända till tiden för v. Pyhys ankomst till
Sverige.? På den tyske kanslerns tid brukade han själf, ett par
riks- eller regementsråd, de högre hoffunktionärerna (hofmarskalken,
stallmästaren m. fl.) bilda kärnan i domstolen, men detta förnäma
element var längre fram ej så starkt representeradt: man nöjde
sig med ett enda riksråd; stundom uteblef denna klass alldeles.
Rätten bestod i öfrigt af ett par frälsemän, en eller ett par sekre-
terare och i öfrigt småsvenner, drabanter, höfvitsmän, »fänikedragare»
m. fi.? Understundom förstärktes rätten genom speciellt tillkallade
»sakkunniga>; en borgrätt 1551 på Väsby gård var t. ex. förstärkt
med ett antal bergsmän. Såsom anklagade finner man under de
senare åren vanligen fogdar, som bekant en tjänstemannaklass, för
hvilken den kungliga nämnden ofta var forum.
! Ej ensamt efter gårdsrätten, såsom Geijer uppgifver, Sv. Folkets Hist.
1, 3 122.
? Under 1550-talet finnas borgrättsprotokoll nästan från hvarje år. Enligt
Gustaf Vasas gårdsrätt skulle borgstämma hållas minst en gång i månaden.
3 Sådana talrikt sammansatta dorastolar finner man äfven tidigare, men
då vid högförräderiprocesser. Sv t. ex. domen öfver myntmästaren Auders Hans-
son och hans medbrottsliga "s 1536 (Gustaf I:s registr. XI, s. 395). Några
borgrättsprotokull förekomma emellertid icke före v. Pyhys tid, hvarför man
kan antaga att borgrätten först då böriat funktionera mera regelbundet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
