Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
356 STRÖDDA MEDDELANDEN OCH AETSTYCKEN
Eriks nämnd borgrätten med dess af hofartiklarne bestämda rätte-
gångssätt och dess stränga straff utöfvat ett öfvervägande och mindre
lyckligt inflytande.
Med den gamla konungsnämnden hade däremot Erik XIV:s
kungliga nämnd föga gemensamt mer än namnet. En sådan skulle
det enligt den första organisationen funnits i hvarje lagsaga men
den hade en mycket begränsad verksambet. Den fick denna verk-
samhet något utvidgad genom Magnus Erikssons stadgar; brott
mot konungabalken samt mål angående högförräderi hörde under
densamma, och däri fanns onekligen en beröringspunkt med Erik
XIV:s nämnd. Kristoffers landslag kände återigen icke någon själf-
ständig konungsnämnd utan hade kombinerat densamwa med räfste-
tinget såsom en rannsakningsnämnd. Där förekom den emellertid
fortfarande och nämnes någon gång, ehuru sällan. Egendomligt
nog omtalas en sådan konungsnämnd vid den konungsräfst, som
Svante Sture m. fl. höll i Västergötland 1558 och där Jöran Pers-
son, själen i den snart inrättade kungliga nämnden, följde med som
sekreterare. På Sveriges lag, »som förmäler att konungsnämnd skulle
vara», beropade sig emellertid, som bekant, Erik XIV, när det gällde
att bereda nämnden underhåll och att göra den populär.
Hd,
Bidrag till svenska kyrkans historia ur inrikes arkiv.
I:
Genom ett mig förliden vårtermin tilldeladt större Sederholms
inrikes resestipendium sattes jag i tillfälle att under sommaren
1894 anställa arkivforskningar såväl i hufvudstaden som i åtskilliga
landsortsstäder. Det är en del af den under denna studieresa in-
höstade arkivaliska skörden, som jag boppas få efter hand offent-
ligen framlägga under ofvanstående rubrik.
Ett af de arkiv, som först besöktes, var Strängnäs Dom-
kapitels. Där fann jag bl. a. ett för forskningen förut okändt
originalbref af reformatorn Laurentius Andree. Det är dateradt i
Upsala 1527, årets sista dag, och ställdt till biskop Magnus Sommar.
Fyndet var så mycket mera oväntadt, som man antagit, att nämnda
konsistorii-arkiv saknade icke blott aktstycken rörande speciellt
Laurentius Andre& utan äfven sådana angående reformatorerna och
reformationsrörelsen öfver hufvud. Så säger t. ex. Th. Strömberg
i sin biografi öfver Laurentius Andree (s. 8): »Jag hade trott, att
åtminstone några gamla handlingar, som rörde reformationen och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
