Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BIDRAG TILL SVENSKA KYRKANS HISTORIA 357
dess män skulle kunna anträffas i Strängnäs konsistorii arkiv; men
alla dessa synas redan under Gustaf I:s tid hafva blifvit aflämnade
till annor ort.>
Af Laurentius Andrexg’ hand äger man emellertid ej heller på
annor ort> alltför mycket i behåll. Enligt hvad vederbörande
tjänstemän upplyst äger hvarken k. biblioteket i Stockholm eller
Uppsala universitets bibliotek någon handskrift af honom. Riksarkivet
har visserligen sådana men icke särdeles många. Tvifvelsutan är ock
den i Strängnäs funna handskriften af värde redan från autografisk
synpunkt sedt. Men tydligen äger den ännu större värde på grund
af sitt innebåll. Hvarje nytt om än skenbart ringa meddelande,
som bidrager att sprida ökadt ljus öfver reformationens väldiga
brytningskamp i vårt land — vare sig det är fråga om dess kyrk-
liga eller politiska utvecklingssida eller bådadera — torde ock hälsas
med tillfredsställelse.
Som bekant framkallades vid reformationen den första uppen-
bara konflikten mellan Rom och statsmyndigheterna i Sverige genom
frågan om de valda biskoparnes konfirmation och vigning. Ännu
vid den epokgörande Vesteråsriksdagens slut saknade de redan år
1522 utsedde biskoparne i Skara och Strängnäs, Magnus Haraldsson
och Magnus Sommar, påflig konfirmation och kanonisk vigning.
Lika litet hade sådan kommit electus i Åbo, Martin Skytte, till
del. Härmed kunde dock icke konung Gustaf i längden vara till-
fredsställd, då hans kröning enligt häfdvunnen plägsed skulle ske i
närvaro af vigda biskopar och förutom electi endast den kände
Vesteråsbiskopen fanns att för nämnda ändamål tillgå. Frågan
kräfde alltså sin lösning. Genom skrifvelse till electus i Strängnäs
den 7 nov. 1527 (Gustaf 1:s Reg. IV. s. 368, 369) gifver ock
konungen frågan en lösning, sådan den var att vänta från hans
sida. >»Ytermera> — heter det bl. a. här — >som I vel kunne
besinna, atb almogen vil nepliga länger vara tilfridz, ath the icke
hafva smorda biscoper, endoch samma smörielse i sanningene föge
åf nödhen är; therföre om 1 achte blifva vid eder electionem, synes
oss lickt vara at lathe eder i thenna vinther viga och smöria, så
ath thet skedt är innan epiphaniam domini. Hvar I och nogot fell
hafve her utinnan i nogon motte, ati icke betröste thet göra, äre
vi icke til sinnes ath vi achte tvinga eder ther til emott eder vilia
utan begäre thå, ath I lathe oss thet få ath vetha och vi tå mågom
nogon annan upsökia, som sådana fel icke hafver.>
Ställd i valet mellan att antingen underkasta sig vigning utan
föregången påflig konfirmation eller afstå från biskopsstolen, valde
som bekant Magnus Sommar liksom öfrige electi det förra Denna
utgång af saken stod ock i samklang med Vesteråsriksdagens beslut,
namneligen med den 24:de punkten af den latinska redaktionen af
ordinantian.! Punkten lyder så: »Item episcopi et alii prelati
deinceps non mittant aliquid ad urbem Romanam pro eorum con-
! Momentet sakrvas i ordinantians svenska redaktion.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
