Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
8 ÖFVERSIKTER OCH GRANSKNINGAR
I enlighet med sin vane, att utan omständigheter afkasta en
klädnad, som icke passade honom, inlät han sig nu i konspirationer
mot Ligan och kejsaren i afsikt att återvända till svenskarne. En
själafrände fann han uti den baierska kommendanten i Ingolstadt
grefve Johan Philip Cratz v. Scharpfenstein, som också var miss-
belåten med sin ställning. De båda herrarne beslöto att spela In-
golstadt i svenskarnes händer, men komplotten misslyckades och
Farensbach drabbades nu d. 2 maj 1633 i Regensburg ändtligen af
det rättvisa straffet för sina gärningar — att dö missdådarens död.
Chemnitz har i sin historia skildrat hbans tragiska slut, som
stod i samklang med hans lif. List, ränker och trots hade varit i
lifvet hans lust, list, ränker och trots hade fört honom på scha-
votten. Och ännu i den stund, då skarprättarens bila drabbade ho-
nom, mötte han den med trots och förbannelser. Hans dödskamp
med bödlarne var ett gräsligt skåpespel, och dess tragiska effekt
ökas ännu mer däraf, att dagen efter Farensbachs död anlände en
kejserlig kurir med budet om hans benådning.
En mera typisk gestalt än Farensbach för en trettioåriga kri-
gets lyckoriddare, torde man svårligen finna. Från det ögonblick,
då han först mottog statstjänst och ända till det sista i hans lif,
synes han aldrig en minut hafva varit besvärad af någon känsla
af moraliskt ansvar, hvarken för det sätt, hvarpå han använde sin
herkuliska kroppsstyrka, eller för det, hvarpå han utöfvade sin
ämbetsmannamyndighet. Hans politik var den rena egoismens, hvars
ohållbarhet han dock ovederläggligen bevisade.
LJ +.
-.
Die herzoglose Zeit und ihre Vorboten 1655—1660 är nam-
net på den andra af de båda uppsatserna, författad af August
Seraphim. Den behandlar en epok i Kurlands historia, som har
så mycket större intresse för oss, som det är den svenska politiken
som här på ett afgörande sätt spelar in och åstadkommer den all-
varsamma kris i landet, som betecknas genom den kurländska her-
tigliga familjens fängslande af den svenske generalguvenören i Riga.
Det är ett ganska viktigt, ehuru kanske ej så mycket påaktadt mo-
ment i Karl Gustafs yttre politik, som här belyses. Skada är, att
förf., som förstår att på ett mycket intresseväckande sätt behandla
sitt ämne, icke varit i tillfälle att taga kännedom om de viktiga
och ganska fullständigt bevarade svenska källor, som finnas i vårt
riksarkiv, t. ex riksregistraturet samt M. G. de la Gardies, Duglas’
och Helmfelts skrifvelser till K. M:t. En mängd nya detaljer torde
där för honom vara att hämta, och vi kunna ej annat än hoppas, att
i en blifvande ny upplaga de svenska aktstyckena äfven måtte få
sitt ord med i laget.
Men äfven med begagnande af alldeles samma material, som
författaren användt och med fullt godkännande af de fakta han
meddelar, torde synpunkten vid bedömandet af Karl Gustafs och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
