Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
AKADEMISKA AF HANDLING AR 49
sivt Kila. skulle börja och Sverige deltaga med nyssnämnda styrka
-— dock att denna förbindelse å Sveriges sida blir obligatorisk, först
om England erbjuder sig ingå ett subsidiefördrag (se prétåt å con-
clure un traité subsidiaire).! Förf. anser detta fördrag vara för
Sverige fördelaktigt: det kunde ej gärna fordra bättre villkor; Ryss-
land hade med 40- å 50,000 man åtagit sig att försvara svenska
Pommern, som Sverige däremot ej ens ovillkorligen förband sig efter
bästa förmåga värja. Att märka är, att Ryssland lofvade ställa
nämnda truppstyrka i fält i det allmänna syftet att tillbakakasta
fransmännen, samt att Sverige, om dess besittning angrepes, gifvetvis
löpte fara att mista densamma, om det ej själft gjorde ansträngnin-
gar att försvara den. Vidare synes det, som om fördraget för
Sverige medförde en särdeles stor risk — risken att komma att
deltaga i ett offensivt krig mot Frankrike — för så vidt man ej
anser, att Sverige på grund af decemberfördraget redan var i krigs-
tillstånd med Frankrike, men det anser ju ej förf., eller så vida
man ej anser, att Sverige ej kunde komma att stå utanför ett eu-
ropeiskt krig, ty då vore det naturligen godt att hafva Ryssland till
bundsförvant, och man finge finna sig i villkoren. Efter någon tid
föreslogs från ryskt håll ett tillägg till fördraget: Sverige skulle
öppna Pommern för ryska trupper, sätta försvarsverket i Pommern
i stånd och sammandraga trupper för att vid behof öfverföra dem
till Tyskland. Men detta förslag afböjdes, och af goda skäl. Utan
tillfredsställande underrättelse från Preussen, hvilken makt ausågs
vara den kontinentalstat, hvars biträde skulle göra koalitionen till
en verklighet, utan decision om subsidier från England och utan
förtroende från Ryssland, hvars brytning med Frankrike ej var af-
gjord, kunde Sverige ej företaga någon mot Frankrike demonstrativ
åtgärd (t. Petersburg 12 apr.). Nya underhandlingar med England
inleddes så väl angående förstärkandet af Stralsunds försvar som
angående Sveriges aktiva deltagande i koalitionen; och d. 31 aug.
afslöts en koalition i förstnämnda syfte. D. 3 okt. åter ingicks det
fördrag, hvarigenom definitivt afgjordes Sveriges deltagande i koali-
tionskriget. Sveriges kontingent skulle utgöras af 12,000 man —
siffran föreslagen af engelska regeringen (Granberg och Schinkel-
Bergman uppgifva, att förslaget var Gustaf Adolfs). Af Key- Åbergs
framställning vill synas, som om den engelske underbandlaren varit
lika angelägen som Gustaf Adolf att få traktaten till stånd. Hos
Granberg låter det naturligen på annat sätt. Där heter det, att, sedan
förhandlingarna tlere gånger afbrutits, det var Gustaf Adolfs personliga
håg att få deltaga i kriget, som åstadkom deras återknytande,
Om händelserna efter krigets utbrott meddelar förf. ett och
annat nytt. Han söker ock ge en någorlunda begriplig förklaring
! Förf. beriktigar ett par uppgifter hos Schinkel-Bergman. Denne samman-
blandar hufvudfördraget och den heml. artikel, som gör förbundet eventuellt
offensivt, liksom han oriktigt omtalar engelska trupper som tillämnade deltagande i
påtänkta operationer mot Holland.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
