Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
64 ÖFVERSIKTER OCH GRANSKNINGAR
Svenska beskickningars berättelser om främmande makter
år 1703. I. Preussen; II. Polen. Utgifna af C. E. B.
TavBE. IV + 201 ss. Stockholm, P. A. Norstedt & Söner.
1893.
Den 21 juli 1738 anhöll sekreta utskottet. »det täcktes K. Maj:t
foga den anstalt, att till alla dess utrikes ministrar eller sekreterare
måtte afgå befallning, det de med det skyndsammaste tillförlåtligen
berätta, uti hvad tillstånd de hofven, där de vistas. sig befinna. så
väl i anseende till deras invärtes styrka och författning, som den
relation, hvari de kunna stå med andra makter, deras sinnelag och
uppsåt emot K. Maj:t och Sveriges rike, tillståndet och principerne
af deras handel, besynnerligen så vida den kan hafva någon gemen
skap med Sverige, som ock ministerens beskaffenhet m. m.> De
s. k. riksdagsberättelser, hvilka på grund af denna befallning under
frihetstiden inlämnades till regeringen. finnas till största delen i
behåll. Under Gustaf III:s tid förekomma inga dylika berättelser,
men efter haus död begärde rikskanslern friherre Fredrik Sparre på
uppdrag af förmyndareregeringen genom ett cirkulär (20 nov. 1792)
till Sveriges dåvarande femton utländska beskickningar, att de skulle
>inkomma med en underdånig berättelse om det hof, där N. N. vistasr.
Huruvida samtliga beskickningar hörsammat denna befallning, är
emellertid osäkert; ty i riksarkivet förvaras endast tre dylika berät-
telser.
Det är med synnerligt nöje vi fästa uppmärksamheten på, att
två af de sistnämnda berättelserna genom arkivarien i riksarkivet
frih. Taube numera offentliggjorts. Hvad deras värde såsom källa
för den svenska samt den allmänna historien vid slutet af sjutton-
hundratalet beträffar, står nämligen detta mycket högt, och i synner-
het torde den tyska historieforskningen hafva anledning att med
oblandad tillfredsställelse hälsa en publikation, hvilken bl. a. iune-
håller en i det stora hela opartisk samtida framställning af Preussens
inre och yttre politik under de närmaste åren efter Fredrik II:s död.
och det med särskildt afseende på dåvarande diplomatiska förbin-
delser mellan Sverige och Preussen.
Författaren af denna >berättelse om Preussem, Karl Ehren-
fried v. Carisien, var liksom några tidigare framstående svenska
diplomater vid Berlinska hofvet — vi påminna t. ex. om Bartholo-
meus Wolfsberg och Hermann Wolfradt — af pommersk härkomst.
Han föddes, efter hvad utgifvaren inledningsvis omnämner, den 7
nov. 1749 i Stralsund, där hans förfäder sedan lång tid innehaft en
ansedd ställning bland stadens borgerskap. Ffter en kort tjänstgö-
ring i utrikesdepartementet utnämndes han 1772 till kommissions-
sekreterare vid den svenska beskickningen i Berlin. Det var icke
blott af honom ådagalagda >berömliga prof på flit, skicklighet och
insigt>», som gåfvo anledning till hans ovanligt hastiga befordran
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
