Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
34 ÖFVERSIKTER OCH GRANSKNINGAR
1529 Filip af Hessen och sedermera det schmalkaldiska förbundet
sökte trygga sig mot kejsaren genom sammanslutning med Frank-
rike, Danmark och Siebenbärgen och därtill ena gången lägga Vene-
dig, andra gången England, så är utelämnandet af Sverige nästan
det enda, som skiljer denna kombination från 1620-talets så mycket
omtalade anti-babsburgska generalförbund. År 1542 ingrep dock
Gustaf I mot kejsaren, och v. Bezold anser (s. 737 ff.), att om schmal-
kaldiska förbundet biträdt detta fransk-svensk-danska förbund, skulle
möjligen redan nu — 100 år före westfaliska freden — reformationens
seger varit tryggad. Då Moritz af Sachsen sedermera år 1551 med
de tyska protestanternas medhåll i hemlighet rustade till anfall på
kejsaren, sökte man äfven dessa tre makters jämte Englands under-
stöd, men den gången var det de nordiska staternas tur att hålla
sig stilla.
Öfver hufvud får man i v. Bezolds arbete en stark för-
nimmelse af att Sverige nu trädt fram ur sin afskildbet till liflig
korrespondens med den öfriga världen, särskildt Tyskland, och
många drag ur Gustaf I:s historia ha så påfallande motstycken
inom den samtida tyska historien, att man bar svårt att anse lik-
heten blott som en händelse. Liksom man — för att nämna ett
par exempel — ej kan undgå att tänka på Gustaf I:s reformations-
politik, när man läser om Melanktons bemödande att undansticka
skiljaktigheterna mellan den gamla och den nya läran och att fram-
ställa striden dem emellan som en oskyldig meningsskiljaktighet
rörande åtskilliga traditioner och missbruk, liksom man tycker sig
se Karl V:s afsägelsescen i Brässel 1555 upprepad, när man 5 år
senare bevittnar Gustafs afsked på riksdagen i Stockholm; så
frapperas man ock af den slående likheten mellan vissa af de upp-
roriska tyska böndernas anspråk i deras bekanta 12 artiklar och
de fordringar smålandsallmogen 17 år senare uppställde i afseende
på skatteväsendet och förhållandet till adeln. Denna öfverensstäm-
melse bekräftar v. Bezolds yttrande (sid. 470), att de tyska
böndernas agrariska program saknat lokalfärg och utgjort en kosmo-
politisk sammanfattning af »die Forderungen aller Bauerschaft-.
Likheten kan vara förklarad härigenom; den kan dock äfven bero
på direkt tyskt inflytande, helst som man väl känner Dackeupp-
rorets tyska relationer.
v. Bezold har öppen blick för reformationens vidtgående po-
litiska följder; han skildrar den första stora striden om Östersjö-
väldet (>Grefvefejden») och dess mångsidiga sammanhang med öfriga
mäktiga tidsrörelser och påpekar alla de projekt, som voro å bane,
att bringa det protestantiska Norden antingen på medeltidsvis under
tyska furstar eller som rikslän eller arfland under kejsaren själf.
Han betonar den skandinaviska reformationens stora medelbara be-
tydelse för Europa, men dess omedelbara resultat för de nordiska
folken själfva rosar han ej, ty >»in Dänemark wie in Schweden
gedieh unter dem Schutz des nationalen Königtums eine Adels-
berrschaft der schlimmsten Art.» (sid. 726).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
