Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVENSK HISTORIA OCH MODERN TYSK HÄFDATECKNING 87
Hvad som ger Droysens arbete intresse för svenska läsare
är sålunda visst icke uppgifternas rikedom och tillförlitlighet, utan
den säregna synpunkten. denna synpunkt utifrån med perspek-
tiv, som vi sakna, och som endast ser vissa på afstånd i ögonen
fallande partier. Hvad en dylik synpunkt uppfattar af vår inre
bistoria blifver endast sådana sidor, som inom Sverige afspegla de
världshistoriska konflikterna och som förbereda och motivera det
svenska folkets ingripande i de allmänna europeiska frågorna. Men
just härigenom blifver den så mycket bättre i stånd att skilja mellan
det stora och det lilla och att fullt uppskatta det, som verkligen
utgjort en världshistorisk insats. Särskildt gäller detta om Karls
strid med Sigismund, hvars djupa innebörd på detta sätt alltid
måste träda klarare fram, än som sker, när den betraktas blott
som en vasadynastisk tvist utan sammanhang med samtidens stora
rörelser. — Det är Sveriges >»glorious revolution», säger Droysen
om denna strid, och däri har ban rätt, såvida man blott ser på
resultatet eller, rättare sagdt. det ena resultatet af 1688 års engel-
ska revolution, nämligen reformationens befästande. Till själfva sin
gång påminner däremot denna strid vida mer om de skotska pres-
byterianernas strider med de stuartska regenterna. Samma roll som
här Karl mot Sigismund hade där Murray spelat mot drottning
Maria. Karls föreningar med det svenska folket i Söderköping och
Arboga äro fullständiga motstycken till det skotska covenant af
1580, förnyadt 1638. Där som här undertecknades beslutet i af-
skrifter landet rundt, och själfva Karls bekanta »fågelnät», »en för
alla och alla för en», återkommer ord för ord i presbyterianernas
fältrop.
Droysens arbete har fått en förträfflig fortsättning i Win-
ters skildring af det trettioåriga kriget. Med en mönstergill öfver-
skådlighet och behärskning af det enorma stoffet parar sig bär en
objektivitet, som i Onckens Allg. Geschichte visst icke hör till
vanligheten. De försök att nedpruta Gustaf Adolfs storhet, som en
tids originalitetslusta framkallat, ha här ej lämnat några spår efter
sig. Efter Gustaf Adolfs död är det blott Wallenstein och hertig
Bernhard, som förf. finner förtjänta af en rangplats i historien.
Utan att blunda för det betänkliga i de förbindel med fiend
som särskildt genom nyare svenska forskningar satts i klarare be-
lysning, frambäfver förf. starkt den storslagna politiska framsynt-
heten i Wallensteins blick, särskildt sådan den uppenbarade sig i
dessa underhandlingar med Sachsen, som, där de ej motarbetats af
kejsaren, med inbesparing af 14 ytterligare krigsår, af riksförfatt-
ningens upplösning och stora landafträdelser redan 1634 skulle för-
skaffat Tyskland den religiösa jämnvikt, som i freden blef dess enda
vinst. Om sålunda teckningen af Wallenstein ändå måst göras med
blandade färger, framstår däremot Bernhard i så mycket renare
dager, som den tysk-protestantiska nationalkänslans enda tröst i
dessa mörka tider. I någon mån sammanhänger härmed, att slaget
vid Noördlingen delvis skildras annorlunda än i svenska arbeten och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
