Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
94 ÖFVERSIKTER OCH GRANSKNINGAR
hvilket ju skulle betydt detsamma som ett direkt angrepp på Preus-
sen. Då nu denna föreställning befanns ogrundad, bade Fredrik ej
vidare något skäl att oroa sin systerson. Af Brickners arbete
>Katharina II> ser det ut, som hade ryska kejsarinnan delat Fredriks
missuppfattning.
I första bandet af Onckens vidlyftiga »Das Zeitalter der Re-
volution, des Kaiserreiches und der Befreiungskriege> fortsättes hans
framställning af Gustaf III. Han har i sitt föregående arbete yttrat.
att Gustaf III under tiden närmast efter revolutionen utvecklade en
reformerande verksamhet, hvartill Sverige dittills ej sett motstycke:
och denna — för öfrigt öfverdrifna — uppgift utföres här i en
redogörelse för hans inre regeringsåtgärder eftor Posselt. Om-
slaget i Gustafs historia sätter förf. vid hans utrikes resa 1783—
1784, som — man får ej veta huru — skall ha förvandlat den
verksamme landsfadern till en oduglig nöjesjägare. "Om denna resa
uppges för resten sid. 367, att vistelsen i Paris räckt till den 2
aug. — den dagen kom Gustaf till Sverige -— och att Frankrike
då åtagit sig att betala honom subsidier i 6 — i st. f. 5 — år.
— Finska kriget skildras både här och hos Bräckner. Har äfven
den senare tillräckligt att förtälja om Gustafs skryt närmast före
öfvergången till Finland, så undviker han åtminstone sådana omöj-
ligheter som här (sid. 369), att konungen vid sagda tillfälle för
riksdagen (sic) förkunnat, att han gick att på fotställningen af
Peter I:s staty föreviga sitt namn. Vidare uppger Oncken, att
flera finska regementen nedlade sina vapen framför Fredrikshamn.
Som bekant lyckades de sammansvurne ingenstädes förmå man-
skapet att gå deras ärenden. Sid. 370 berättas slutligen. att
Anjalamännen verkligen slutit vapenstillestånd med ryssarne, att
Gustaf >»tranerte auf seinem Landsitz Haga>, då budet om Dan-
marks fredsbrott nådde honom, och att ban efter ankomsten till
Dalarne vändt sig till allmogen i socknarne Mora, Kera(!), Tuna
och Falun(!).
Efter alla dessa märkvärdigheter kommer en redogörelse för
Gustafs förhållande till franska revolutionen efter Geffroy och
Klinckowström.
I Bröckners >Katharina II» säges det på ett ställe rent ut,
att kejsarinnan hatat Gustaf III. Då Bräöckner nu här velat ge
en ny och förskönad bild af Katarina, kan man ock förstå, att
teckningen af den svenske konungen blifvit en helt annan än
Onckens. Hvad man här återfinner är sålunda den bild af Gustaf
III, som Katarina själf gjort sig och som redan förut är oss bekant
genom Silfverstolpes öfversättning af hennes förtrogne Chrapo-
wizkijs dagbok. Förf. är sålunda outtröttlig i att citera kejsarin-
nans sarkasmer om Gustaf III, men då han t. ex. på tal om
Fredrikshamnsmötet 1783 ej ägnar en rad åt de reella under-
bandlingarna, men så mycket flera åt upprepandet af hennes spe-
glosor, så tröttnar ändock läsaren vid all denna oändliga »Spott>,
som ju ändå ej var något annat än ett äkta kvinnligt medel, hvar-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
