Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVENSK HISTORIA OCH MODERN TYSK HÄFDATECKNING 95
med denna furstinna sökte svälja förtreten och afleda sin oro för
denne rival om hufvudinflytandet i Norden och om de franska upp-
lysningskretsarnes rökoffer.
Efter Gustafs besök i Petersburg 1777 låter förf. kejsarinnan
(sid. 371) affärda sin gäst med en ansenlig penningsumma som er-
sättning för reseomkostnaderna: som motstycke kan nämnas, att
Gustaf vid samma tillfälle förärade kejsarinnan en stor oslipad ru-
bin, om hvilken ett svenskt riksråd uppger,! att den varit af oskatt-
bart värde. Sid. 375 säges Gustaf våren 1784 ha uppehållit sig i
Finland; som bekant befann han sig då i Italien. Sid. 385 an-
märkes, att konungen försmått rådet att trygga sig mot Ryssland
genom förbund mot Danmark; förf. vet sålunda ej utaf Gustafs
försök att vinna Danmark vid sitt besök därstädes året före ryska
krigets utbrott. Göran Sprengtporten jämföres (sid. 376) med Pat-
kul, hvilken i förf:s arbete om Peter I kallats en stor patriot;
emellertid göres ingen hemlighet af Katarinas afsikt att behandla
Finland på samma sätt som Krim.
Vi återkomma nu till Onekens revolutionshistoria, andra ban-
det. Från Gustaf IV Adolfs tid är det egentligen blott krigen i
Tyskland och Finland. som beröras. Efter att ha upprepat den
gamla satsen om önskvärdheten för Preussen att arrondera sitt om-
råde norr ut genom förvärfvande af svenska Pommern meddelar förf.
(s. 157 f.), att tvenne möjligheter därtill yppat sig under denna
tid. Första gången var, då Gustaf IV Adolf erbjöd Fredrik Vilhelm
att för 16 mill. köpa denna provins — Hardenbergs uppgift
härom, af förf. med tvekan anförd, bestyrkes till fullo af svenska
källor —; andra gången år 1806, då Preussen stod i begrepp att
med vapenmakt »>»skaffa sig ro i svenska Pommern», men hindrades
af Ryssland. — Kriget i Finland är blott omtaladt i förbigående;
både den ryska och den finska fältarméens numerär är uppgifven
mycket för högt, den senare ända till 15,000, hvilket tydligen
föranledts genom medräknande af de 6,000 på Sveaborg.
Får man mäta betydelsen af Sveriges roll i världshistorien
efter måttet af den uppmärksamhet Onckens samlingsverk däråt
ägnar, är det tre gånger vårt land öfvat ett mäktigare inflytande
utåt — under storhetstiden, under Gustaf III och under tiden för
Napoleon I:s fall. Oncken säger själf, att ingen författare för
sistnämnda tid förfogat öfver så rikt källmaterial, och mycket af
hans rön angår Sverige eller åtminstone den man, som då länkade
våra öden — kronprinsen Karl Johan. Onckens behandling af
Karl Johan är af den beskaffenhet, att den mer än något i hela
samlingen förtjänar vår uppmärksamhet. Forskarens sanningsnit har
bär på det lyckligaste sammanfallit med hans subjektiva ira et
studium, och i det sätt, hvarpå han framhåller sina förmenta fynd,
ligger ännu mer af partimannens skadeglädje vid afslöjandet af en
svag sida hos motståndaren än af sanningssökarens oskyldiga fröjd
! Sid. 22 i Fryxells Bidrag till Sveriges historia efter 1772.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
