Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KARL IX:S TESTAMENTE OCH TRONSKIFTET 1611 3
konungens egna söner ej sätta sig däremot utan låta sig
nöja — i värsta fall med att dela faderns forna fursten-
döme. Ville åter ständerna verkligen förblifva vid sina förra
beslut om tronföljden, skulle hertig Johan nöja sig därmed;
i hvarje fall lämnades dem valet fritt mellan sonen och
brorsonen. Detta testamentes giltighet har man utan vidare
pröfning antagit såsom gifven, åtminstone allt ifrån den tid
ÅA. AÅ. von Stiernman i förra århundradet offentliggjorde det-
samma 1 sina Riksdagars och mötens beslut!
Det är ohållbarheten af denna åsikt, som jag i det
följande till en början skall ådagalägga. Karl IX:s testa-
mente fick aldrig någon statsrättslig betydelse.
+. +
x
Det var år 1605, som Karl IX uppgjorde sitt veter-
ligen sista testamente, strax före sin olyckliga expedition
till Livland –- sålunda i och för sig af en mycket giltig
anledning.” Dess nedskrifvande förutsattes för öfrigt uti
besluten i Norrköping året förut och det hade varit tal om
detsamma på en riksdag i Stockholm våren 1605. Kon-
ungen hade då erbjudit sig att för ständerna »summavis-
uppläsa sin yttersta vilja. Det är dock ovisst, huruvida
detta någonsin skedde.? I hvarje fall blef testamentet icke
färdigt och undertecknadt förr än fyra månader senare, då
konungen redan stod i begrepp att bryta upp för att ställa
kosan, till Östersjöprovinserna. Han förde det med sig ett
stycke på vägen, till Furusund, och uppläste det där den
12 aug. för några få närvarande af rikets råd! med begäran,
att det skulle publiceras samt af dem och rikets ständer
’ Widekindi i sin Gustaf Adolphs lefvernesbeskrifning (tr. 1691) vet
ingenting alls om testamentet. Lika litet nämner Baazius om det i sitt
Invent. eccl. Sveogoth. (1642). Wilde i Sueciz historia pragmatica, s. 626, är
väl den första, som i sammanhang med tronskiftet 1611 omnämner Karl
IX:s testamente. Stiernmans första band utkom 1728, Wildes bok 1731.
2? Det första nu bevarade testamentet är nedskrifvet 1600, äfven det
före en expedition till Livland. Efter Karl Filips födelse försågs det 1601
med ett tillägg, ett »bitestamente». Det är dock, nf gamla anteckningar att
döma, möjligt att ännu flera testamenten af Karl funnits.
3 Jfr bil. I, II.
+ Testamentet är dateradt d. 12 aug. men har som ort Stockholm.
Originalet finnes numera ej i Riksarkivet, men förvarades där enligt gamla
förteckningar ännu i midten på 1600-talet. Stiernmans aftryck är, såsom
första ögonkast visar, dåligt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
