Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
-
KARL IX:S TESTAMENTE OCH TRONSKIFTET 1611 i
fanelill, « som åberopades i älkbonskapskontralktet fe 12 1614)
mellan pfalzgrefven Johan Kasimir och Katarina, under
det att testamentet ej nämndes med ett ord.!
Själfva den märkliga och »tvifvelaktiga» punkten i det-
samma, den om successionen, hade Karl IX dessutom länge
sedan uttryckligen gått ifrån. Det framgår redan af hvad
här ofvan blifvit anfördt, men kan ännu bättre bestyrkas.
Pa det nyss omtalade ständermötet — det var i Örebro på
varen 1606 — »uppsade» Karl formligen »regementet» och
gaf för sin del på vissa villkor »sitt votum och stämma»
åt hertig Johan. Ständerna stodo sålunda redan nu inför
det dilemma, som testamentet uppställde, fast i en något
olika form, da det denna gång gällde konungen själf, icke
hans äldste son. Det var ej någon fullständig riksdag,?
men de närvarande, rikets råd, adel och krigsbefäl, ombud
för präster och köpstadsmän, besvuro konungen enhälligt
att taga tillbaka sin afsägelse, förklarade sig ej kunna
vika ifrån de så nyligen fattade besluten i Linköping och
Norrköping samt bådo konungen, för att få en ända på all
tvekan, att utsätta en bestämd dag för sin kröning.? Karl
IX lät beveka sig, och i ständernas slutliga förklaring hette
det, att de ville ännu ytterligare till föregångna beslut och
arfförening oryggligen hafva sig förbundit och aldrig där-
ifrån villa eller tränga låta, utan stadigt och fast däröfver
hålla, så länge Gud unnade dem lifvet. Till yttermera
visso fick hertig Johan vid samma tillfälle och med Guds
namns åkallande afgifva en dyr förpliktelse att oryggligt
1 Hade 1605 års testamente haft någon giltighet, borde det hafva åbe-
ropats i urkunden !3/12 1609 (jfr ofvan om det äldre brefvet !2:8 1605 för
Katarina). Men det heter endast, att konungen utfärdat detta öppna bref,
för att dottern skulle veta, i händelse af faderns död, hvad henne skulle
tillkomma. I afseende på hvad hon skulle erhålla i lösören äro för öfrigt
testamentet och det öppna brefvet ej fullt öfverensstämmande. — »>Laut
unsers herr Vatters disposition> är den fras, som användes i äktenskaps-
kontraktet 1614.
2? Konungen erkände, att något »fullkomligt»> beslut ej kunde fattas,
efter inga af allmogen voro tillstädes, men ville att de närvarande skulle
tga propositionen med sig till hvarje landsända och antingen sedan en-
hälligt komma till en allmän riksdag eller gifva skriftliga svar.
3 De närvarande prästernas svar gick i synnerhet rätt på saken: »Det
är oss ock omöjligt någon tid gå ifrån de beslut, som på så många riks-
dagar gjorda äro om H. K. M:t och H. K. M:ts efterkommandes regement,
ty därtill äro vi förpliktade vid ära och redlighet och vid vår eviga själs
salighet, såsom själfva besluten det nogsamt gifva till känna.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
