Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
26 E. HILDEBRAND
Redan den endräkt, som röjde sig i framställandet af de-
samma, gifva dem en beaktansvärd plats i vår historia.
Vid Sigismunds kröning 1594, då ju, såsom nyss påpekats,
ett anlopp gjordes mot arfkonungens prerogativ, hade fram-
ställningarna, för så vidt det gällde styrelsens detaljer,
kommit från spridda håll: från hertig Karl, från ridder-
skapet och adeln, från präster och professorer, och när stän-
derna den 6 febr. verkligen förenade sig om en gemensam
inlaga, hade den till hälften gällt det arets hufvudfråga,
religionen, och icke gått in på några enskildheter i fråga
om konungamaktens utöfning. När ständerna nästa gång
kommo att göra en mera betydelsefull framställning till
regeringen, hade redan den olycksaliga söndring inträdt
mellan stånden, som haft en så fördärflig inverkan på vårt
samhällsskicks utveckling. Det var de ofrälse stånden en-
samma, som på riksdagen 1650 afgåfvo den ryktbara remon-
stration "angående de inre samhällsfrågorna, hvilken sedan
uti en mansålder innebar deras program, och till hvilken
de endast hade att återgå vid den stora reduktionsriksdagen
1680 — för att därefter kastas i enväldets famn.
Innehållet, väl icke fullständigt men till en god del,
ger åt 1611 års postulater en plats vid sidan af engels-
männens petition of right och bill of rights, en plats så-
lunda inom den icke synnerligt talrika grupp af statsakter
från nyare tid, som före den franska revolutionen afsågo
att bereda garantier för ett folks viktigaste konstitutionella
rättigheter, delaktighet i lagstiftning och beskattningsrätt,
säkerhet till person och egendom samt en god och opartisk
rättskipning. Man kan vara öfvertygad om; att det var
verkliga, ganska ömmande samhällsskador, som här i Sve-
rige framkallade dylika fordringar. Tiden var alltför litet
reflekterad för att dikta tänkta fall, för hvilka lagen skulle
råda bot. Det var där skon klämde, som man ville ha
hjälp, och man tänkte icke på konstruerandet af någon :
idealsko.
Jag sammanställde 1611 års allmänna besvär med några
engelska statsakter, hvilka fått en europeisk ryktbarhet,
som ej kommit deras svenska föregångare till del. Det är
naturligtvis icke min mening att jämföra vår Vasaätt med
ätten Stuart i England. Men denna hade ärft traditioner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
