Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KARL IX:S TESTAMENTE OCH TRONSKIFTET 1611 27
och regeringsgrundsatser från Tudorerne, och med dem kunde
. snarare en sammanställning äga rum, ehuru Vasarne utan
tvifvel voro personligen mera öfverlägsna. Äfven Henrik
VII:s ätt i England hade utmärkt sig för ett starkt per-
sonligt regeringssätt; oaktadt vissa allmänna konstitutio-
nella grundsatser hade det engelska folket haft svårt att
värja sig mot konungamaktens ingrepp på den personliga
frihetens och säkerhetens mark. Det engelska parlamen-
tet hade visserligen högre ålder än den svenska riksdagen
och hade nått, hvad den senare ännu trefvade efter, fasta
former och en bestämd sammansättning. Dess ställning till
lagstiftning och beskattningsrätt var vida klarare än den
svenska riksdagens i början på 1600-talet, och likväl fick
parlamentet ytterst svårt att mot konungadömet värja sina
rättigheter i detta afseende, helst det icke, lika litet som
den svenska riksdagen, sammanträdde på bestämda tider.
Liksom ständerna i Sverige såg sig parlamentet i England
gång efter annan nödgadt att tillgripa petitionsrättens svaga
vapen, och äfven till dess yttersta resurser kommo inbör-
des krig och konungaafsättning att höra.
De svenska postulaterna af 1611 förete emellertid äfven
andra sidor. De färgades till en del af återskenet från den
nyss genomgångna religiösa och kyrkliga striden och blefvo
i viss mening grundläggande för den lutherska statskyrkan,
som under Karl IX:s tid icke vunnit någon fast organisation.
De kunna, ur en annan synpunkt, äfven sägas innebära
nppslaget till Gustaf Adolfs administrativa och judiciella
reformer.
De sistnämnda reformerna hade mycket varit på tal
1594 vid Sigismunds kröning, särskildt med afseende på
konungens förestående afresa till Polen. Krafven hade då
formulerats dels af hertig Karl, dels och ännu fullständi-
gare af rådskretsen.! Det kom, som bekant, icke till någon
samverkan mellan det hertigliga och det aristokratiska initia-
tivet, och Karl IX ensam hade i sin regering allför ofta
låtit själfrådigheten och det onda lynnets ingifvelser skjuta
åt sidan krafven på administrativa reformer, kraf, som han
själf ej kunde annat än anse berättigade, men som han icke
! Prästerskapet inskränkte sig till det kyrkliga området.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
