Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
174 LUDVIG STAVENOW
angreppsställning var ytterligare stärkt genom den intima
förbindelse, som Karl Gustaf grundat mellan pfalziska och
holstein-gottorpska husen genom sitt giftermål med Hedvig
Eleonora och ännu mer genom att med svenska vapen eröfra
åt hertigen suveränitet öfver Slesvig och vidgadt område.
Denna suveränitet liksom den fulla själfständiga besitt-
ningen af sina länder öfverhufvud förmådde hertigen inga-
lunda upprätthålla genom egen kraft. Han var både politiskt
och dynastiskt lierad med Sveriges krona och hänvisad till
denna makt för bevarandet af sin egen ställning. Det hertig-
liga området sköt långt in i hjärtat af Danmark och för-
stärkte ytterligare Sveriges hotande anfallsställning. Den
holsteinsk-gottorpska makten var helt enkelt en indirekt
form för svenskt välde.
Faran häraf kändes äfven djupt af de danska stats-
männen. Till det ärfda hatet mot den gottorpske fränden
och förbittringen öfver denna vasalls frigörelse från sin
gamla länsplikt kom den oafvisliga skyldigheten att söka
krossa Sveriges maktställning i norra Tyskland. Ännu
hade därjämte Danmark icke uppgifvit hoppet att åter-
eröfra de förlorade sydsvenska landskapen. I 1670-talets
stora nordiska kris sökte den genom enväldet pånyttfödda
danska staten att med begagnande af gynnsamma yttre
konjunkturer och Sveriges sjunkande inre kraft nå både
hämd på hertigen af Holstein och återeröfring af sitt för-
lorade område på den skandinaviska halfön. Frederna i
Fontainebleau och Lund återstälde emellertid allt väsent-
ligen på samma fot som före kriget. Sverige hade visat
sig äga tillräcklig styrka att försvara sitt eget område.
Sina tyska länder däremot hade det icke förmått skydda
mot föreningen af de makter, som ägde intresse af deras er-
öfring. Endast Frankrikes diplomati atergaf hvad Sverige
i detta fall förlorat.
Insikten af omöjligheten att med egen kraft bryta
Sveriges öfvermakt framkallade ett närmande. Den ömse-
sidiga känslan af det fördärfbringande och upprifvande i
den ständiga inbördes täflan väckte tanken på att genom
en nära vänskap mellan de nordiska makterna undanröja
de faror, som hotade båda af hvarandras fiendskap, och gifva
båda i stället ökad kraft och själfständighet. Men det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
