Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
210 STRÖDDA MEDDELANDEN OCH AKTSTYCKEN
ledning kunde förtjäna att framhäfvas. Låtom oss t. ex. höra på
generalguvernörerna.
Hans Wachtmeister, Karl XI:s bullersamme och stridslystne vän.
skrifver sålunda: »allernådigste berre, jag kan med mitt samvete
betyga att aldrig ingen skriftlig uppsats nonsin mitt hjärta så med
glädje rört som denna så väl grundade till E. K. M:ts, dess kungl.
hus” samt riksens säkerhet, stadfäst genom så månge riksdagsbesluter
och därpå följde kungl. konfirmationer, så jag på min sida icke
annat vet än applaudera hvad härvid så väl betänkt, afhandladt
besluten är:
Då yttrade sig Nils Bielke, generalguvernören i Pommern, mera
värdigt. >»Det är E. K. M:t i nåder bekant», skrifver han, »att jag
i de vetenskaper, som till lag och rätts författande erfordras, ej
nogsamt öfvad och förfaren är till att kunna vid slika saker något
påminna.> Han underkastade sig därför, hvad K. M:t »i nåder godt
och skäligt pröfvandes varder», samt önskade, att hvar och en af
konungens undersåtar så skulle veta att fullgöra sin trohetsplikt, att
konungen aldrig måtte hafva orsak att straffa någon som öfver-
trädare af konungabalken.
Den snillrike generalguvernören i Riga slutligen, Erik Dahlberg,
sände exemplaret tillbaka utan någon anmärkning men efter en
blomsterrik önskan, att K. Maj:ts höga tron måtte florera i bestän-
dig lycksalighet, så att K. Maj:ts rike, hans kära fädernesland, i
alla tider, så länge sol och måne skeno, måtte se sin sällhet grön-
skas under en så stor, nådig och rättvis konungs höga ätt.
Man har talat om det inflytande, som enväldet i Danmark ut-
öfvat på utvecklingen i Sverige, och det är nog troligt, att ett så-
dant inflytande verkligen förefunnits. Men på affattningen af den
svenska konungabalken har cj kongeloven haft någon inverkan. Det
är ju ej heller att undra öfver. De svenska lagskrifvarne hade
den gamla svenska konungabalken att följa; de behöfde blott hälla
enväldets vin i dess gamla lägel; de hade endast att skärpa alla
uttrycken om konungens makt, stryka allt som rörde »allmogens» fri-
heter, utesluta hela kapitlet om konungaeden och för öfrigt allt, som
af andra anledningar kunde anses föråldradt, och uppgiften var löst.
Men märkvärdigt nog klingar danska kongeloven igenom i ett af
»justitiebetjäntes» utlåtanden, och det var gotländingarnes. Hvad
nu än orsaken må hafva varit, voro dessa icke nöjde med konunga-
balkens uppdragande af konungens maktsfer; de ville i flere fall ha
denna utvidgad och de lånade sina tillägg mer än en gång från nyss-
nämnda urkund. Början af andra kapitlet borde sålunda lyda:!? >Konun-
gen såsom sitt arfrikes lefvande samt högste och oföränderlige grund-
valdts lag är allena rådande». Mom. 1 i samma paragraf borde
lyda: >Konungen allena äger högsta makt efter egen godtyckio öfver
hela sitt arfrike lag -— — att stifta -— — förklara, förmera, för-
! De lånade uttrycken äro kursiverade.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
