Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SMÄRRE KRITISKA OCH HISTORISKA UTFLYKTER 211
minska, upphåfva den af honom själf eller dess förfäder utgifna
lagen, så ock undantaga från lagen hvad och hvem honom själf be-
kagar>. Kap. 2 & 1 mom. 5: »Alla ämbeten — — utdela samt
till- och afsätta alle betjänte så höge som låga; mom. 12, 13:
— — — o>krig att föra och göra, begynna och ända — — fred
och förbund att sluta, förändra och upphäfva med hvem och när han det
godt finner;> mom. 14: »Under konungens makt — — — samt
nödiga pålagor, tull och kontributioner dess undersåtar — —- ålägga ;>
mom. 17: »Och alltså tillhörer den högsta makt och välde — — utan
någon åtskillnad, och hafver ingen makt att förminska eller förändra
den lag, som konungen gifver, efter hvilken landet äger allena dömas
och rättas; kap. 9 $ 1 föreslogs ett tillägg om undersåtarnes
trohet: »att hafve och hålla konungen såsom deras aj Gud själf till-
satte ypperste och högste hufvud här på jorden öfver all mänsklig
lag och dy att tidigt och i allo måtto att sökia konungens etc.
Södermanlands justititiebetjänte ansågo, kanske icke så orik-
tigt, att då konungen hade oinskränkt välde i sitt rike, vore det
mindre nödigt att uppräkna enskilda rättigheter, eller såsom det
hette: >Emedan K. M:t ett så absolut och fullkomligt välde öfver
sitt arfrike och undersåtar tillhörer, att han af sig själf dem alle
i gemen ... lag samt ehvad riksens gagn och bästa fordrar, före-
skrifva må och allt efter eget behag förordna utan att vara till något
mer än Guds lag förbunden . .. synas alla kungl. rättigheter ... vara
därunder begrepne> och ej kunna till några vissa jura Majestatis
circumseriberas. Samma vederbörande fortsätta: Att konungen ej
bindes till någon ed, synes dem grunda sig på sequiteten . .. rikets
och det gemena bästa fordra, att dess konungsliga makt och myndighet,
:hvilken wundersåtarnes rätta frihetspelare är, på intet sätt inskränkt
varder förmedelst några dem förbehållna rättigheter» . . . Slika eds-
former komma ej öfverens med undersåtarnes underdåniga förtröstan
om en rättvis styrelse o. s. v. — Äfven från Kopparbergs län ansåg
man konungabalken till det mesta öfverflödig.
Från ett håll, från ett enda, vågade man i försiktiga ordalag
dock påminna om att ständer funnos. Det var från änkedrottning
Hedvig Eleonoras lifgeding i Östergötland (Vadstena län). Utlåtan-
det är undertecknadt af lagman P. Fredenhielm, som väl får
anses svara för detsamma, en för öfrigt nästan okänd man, som själf
adlad också slöt sin adliga ätt. Det hette där ifråga om lagstift-
ning (kap. 2 $& 1): I händelse någon revision eller förändring af all-
männa lagen med tiden hos E. K. M:ts efterkommande i tredje eller
fjärde led skulle fordras, isynnerhet när regeringen fölle på kvinno-
könet, då en främmande furste komme i riket och då provinsers
och landsorters lägenheter äro mycket olika, vore önskandes i kraft
af rådets och ständernas förklaring den 16 nov. 1682 och konun-
gens approbation därå, »att ständerna finge då som nu, icke af någon
rättighet eller förfång i den kungl. högheten utan af nådigst kungl.
bevåg, part däraf att inkomma med deras underd. tankar, i det de
oförgripligen tyckte vid sådant tillfälle vara nödigt och nyttigt...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
