Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Husbondehollet.
Hemmelsören.
324 STRÖDDA MEDDELANDEN OCH AKTSTYCKEN
kräfvie, auname och uppbäre en daler, then fatige stackers siuke motte
tage penningerne hvar han kunde. Hade han icke råd til peninger,
thå lott Lasse Toprid uthpante grytor, pottor, ketzler, kläder och
snarest sagdt alt hvad han kunne öfver komme, som theris vore. Och
ingen fatig man, hvarken bonde eller prest, kunne beholle sitt folk
fritt för honom, utan ther en pige hade af menniskelige skröplighet
latit locke och belägre sig och therutöfver hade then bött för henne,
som henne hade belägret, thå motte hon endogh sedhan icke vare fri
och tiene en erlig man, bonde eller prest, utan hon moste gifve foug-
denom Lasse Toprid hans husbonde hold eller hemmens öre, såsom
the kallet, i penninger: 4 mark ortuger årligen.
3.) Af en pige, som tiende Harald i Fagerhult, hafver Lasse
Toprid upburit tu husbonde hold i thette näste förlidne år.
4.) Ther 3 bönder, 4, flere eller fierre, äre alle tilsammens på
it hemman, thå är icke mere än sielfve husbonden fri och alle the
andre wmoste uthgöre husbonde hold. Ther clagede the icke synner-
ligen utöfver, utan the mente, att K. M:t v. a. n. herre skulle icke
göres regenskap för them alle.
Tesse vore böndernes clagemåll och mykit mere der til med, som
ransakes skulle ther hemme hos dem i härederne, um oxer och annet,
som Lasse Toprid skulle hafve bortbytt och satt ringere och sembrere
oxer i staden igen ibland then hop, han skulle hafve upsendt til
Upland til K. M:t v. a. n. herreg behof i &ommers eller i hösters.
Upå tesse clagemåll gåfve vi sådane svar: til thet förste, att the
gode män icke ville stå emott thet the skyllige och plictige äre göre
K. M:t och cronone. Thå svarade the alle: neij, the ville icke stå
emott K. M:t v. a. n. herres vilie och befalning, imen thet kunde the
icke tro, att K. M:t v. a. n. herre skulle hafve befalet Lasse Toprid
så skatte theris legefolk, theris gamble föräldrer, ståtare och betlere,
som för sinkdom och krankheit skuld hvarken kunne tiene sig eller
andre til gode, ty the kunne icke ryckte barn eller boskap, och ingen
ville heller betro them ther um för theris svaghet och en partz siuk-
dom skuld.
Thenne therig8 almenlige hefftige clagen stelte vi ther med til-
fredz, att vi sade K. M:t icke hafve varit ther um tilkenne gifvit,
utan fougten hade thet förtegat och icke latit H. K. M:t få vethet.
Men nu, effter vi hade fått vethe theris brister och clagemål, thå
ville vi väl, näst Gudz tilhielp, så bestellet, att the skulle få vethe
thet v. n. herre och konung, alles vårs nådigiste herre, hade icke vetat
af thenne Lasse Topridz handel.
När bönderne thet hörde, att theras gamble möder och fäder,
som icke ärbeta förmå, och theris legepiger eller legedrenger, ther
sådane finnes hos bonde enkia, som sitter för store utgierder, skole
vare frie för husbondehold och synnerligen til tess man får svar ifrå
K. M:t igen, huruledis ther wm skall bestelles, thå tackede the alle-
sammens högstbem:te K. M:t v. a. n. herre och droge ther med
ganske glade hem til sinn. Thette vare så kortelige scrifvit på thenne
tid um the Synnerboers och Vesboers clagemåll och besväringer.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
