Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ETT KLAGOMÅLSREGISTER FRÅN SMÅLAND 1563 325
Nu vil man och något sätio korteligen um the bönders clagemål,
som nu i höst hade varit in novembri et decembri måneder här utaf
the .näst umliggende häreder up til K. M:t och beclaget sig, att skyt-
terne och teslikes knecterne, som hafve legat här vid Croneberg och
Oseby gårder, skulle hafve våldgest them och eliest stelt sig otilbör-
deligen emott bönderne och theris husfolk.
Endog then förscrift, som samme bönder hade och en benempnd
Gisla Bagge i Albo häredt hade förverft hos K. M:t v. a. n. herre,
var her Karl Gera friherre til Börkevik tilscrifven och icke Erich
Monson eller Jacob Teijtten, så tog likeväl Jacob Teijtten samme
förscerift up sampt med it annet bref, som ther hos var och her
Karl Gera friherre var tilscrifvit, på thet han motte vethe hvad the
claget hade, um them vore skedd orätt, och att han sedhan motte
kunne stelle them til fredz, när han hade hördt theris clagermåll.
Och befantz udi sanningene um gestningene icke som bönderne
hade claget, utan så: nempnligen, att her Karl Gera friherre til
Börkevik hade hollit them före ifiord, thet the skulle väl rydie theris
vägar och byggia theris broar; then thet icke giorde, thå skulle be-
falningsmannen på Croneberg och ritmesteren Knut Bendtsson leggie
bro hestar in til dem och lathe geste dem, in til tess the hade bygdt
theris broar och rydt theris vägar. Dog hade samme bönder ingen
annen gestning haft, utan att effter her Karl Gera til Byrkevik icke
kunne på samme tid, som the beclage sig hafve haft then svore gest-
ning, komme så snart fram för then diupe sniö, som var ifiord, som
her Karl Gera sielf gerne hade sett; thå hade skytterne legat någre
dager och förtöfvet her Karls tilkommelse. Hvadh udi så motte vore
förtärdt ifrå bönderne, ther upå gaf man them thenne svar att ther
um skulle ransakes. Funnes thet, att bonden, som i så måtte gester
var, hade baft onde broar, thå skulle han rekne sig til samme för-
täring för bro gestning; hade och bonden gode broar och ostrafHige
vägar, så skulle then samme blifve tilfredz stelt, så att thet skulle
anten skytterne sielfve betale af theris foderpenninger, som the nu
på någre år inge bekommet hafve, heller thet skulle och bönderne
udi någre andre pertzeler, som the skyllige och plictige äre utgöre,
afkortes. Med thenne mening, att bönderne skulle i så måtte blifve
tilfredz stelte, som förberört är, lathe the på både sidhor, så väl
skytterne gom bönderne, sig åtnöije, så att man hade sedhan inge
clagemåll um skytternes foderpenninger, årslön udi cläde och pen-
ninger heller och någet annet, utan snarest sagdt, thet blef alt vel
tilfredz stelt.
Thet udi samme bref claget var på knecterne, som vachten hade
hollit på grentzserne, så att inge förbudne varur motte utföres af
riket, thet kunde bönderne icke bevise, utan moste bestå, att knec-
terne hade varnet och tilsagdt them, thet the icke skulle driste sig
till att vele utföre lönligen eller öpenbarligen någen then del, som
högstbemeolte K. M:t v. a. n. herre egenom H. M:tz förbud och öpne
mandates bref hade them förbiude latit. Um the någen ther utöfver
kunne beslå, thå ville the icke skone them.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
