Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
362 C. BILDT
förhoppningar om att återeröfra Sverige! och fann i den
gamla svenska stiftelsen möjligheten att för ringa kostnad
"utbilda tjänliga verktyg. Sigismund återfick af Sixtus V
och Gregorius XIV hospitalets »gubernium> med uttryckligt
tillstånd att i den mån inga pilgrimer toge inkomsterna
i anspråk, använda dessa till att uppfostra unga svenskar
för att tjäna den katolska kyrkans intressen i Sverige.
Under Sigismunds söner utsträcktes valet äfven till polackar.”
Sigismunds myndighet synes i verkligheten icke ha
sträckt sig längre än till att utse de unge män, som under
namn af »alumni S. Brigidie> skulle uppfostras till präster
i det tyska seminariet Collegium Germanicum. Den egent-
liga förvaltningen tillkom den kardinal, som utöfvade det
maktpåliggande värfvet att vara »Protector regni Sueci:e>,
samt sköttes under honom af en vice-värd eller »esattore> med
biträde af en bokhållare, ».computista.» Gudstjänsten ikyrkan
uppehölls af en af kardinalen utsedd kapellan med biträde af en
»elericus», hvars funktioner någorlunda motsvarade en klocka-
res. Som kardinal-protektorn i allmänhet var alltför förnäm
för att personligen öfvervaka några detaljer, blef esattore’n
den verklige styresmannen, och hans intressen sammanföllo
naturligtvis icke alltid med alumnernas. Ju mera man kunde
inknappa på dessa främlingars underhåll, desto mera kunde
esatlore’n använda för egna ändamål, och han såg väl icke
med blida ögon dessa »Goti», som gjorde anspråk på att bo i de
rum, han annars kunde hyra ut för egen räkning, eller begärde
underhåll af de medel, för hvilka han lätt kunde finna an-
genämare användning. Alumnerna å sin sida ansågo sig
icke utan skäl såsom i främsta rummet berättigade att draga
fördel af hospitalet, i hvilket de italienske tjänstemännen
föreföllo dem som inkräktare. Sämjan kunde icke blifva
långvarig, och vi finna också att Sigismund redan 1601 an-
modade sitt sändebud Henricus Firleius att tillse, det en
svensk styresman blefve tillsatt. Det ledde dock till ingen
suverän vid beskickningens slut, utfärdade påfven för honom en särskild
rekommendationsskrifvelse till Sigismund. — Arch. Vatican., kopiebok 44.
T. 20, 495, 497.
1 Sixtus V aflåter den 2 juni 1589 till Johan III ett vidlyftigt bref,
däri katolska kyrkans inträssen läggas honom om hjärtat. Arch. Vatic.
Cod. cit. pag. 143—56.
? Refereradt i Clemens X:s breve den 22 juni 1673 till drottning
Kristina. Afskr. i Bibl. Angelica Cod. 1650, II.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
