Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FÖRHÅLLANDET MELLAN POLITISK HISTORIA 0. KULTURHISTORIA 423
Denna insikt i det inre sammanhanget mellan stat
och kultur bör utan vidare kullkasta alla teorier om
en allmän kulturhistoria, vunnen genom en förening af
de skilda historiska disciplinerna till en gemensamhet,
som nutesluter och motsättes den politiska historien. En
sådan kulturhistoria skulle fullkomligt förfela det syfte,
som varit den berättigande grunden till dess uppkomst
gent emot de speciella historiska vetenskaperna, att fästa
blicken på det andliga lifvets enhet och såsom ett helt
behandla dess olika yttringar, då den ju förbisåge en vä-
sentlig del af sitt objekt. Den skulle icke bli annat än
en ny form af specialhistoria utan inre enhet och utan
möjlighet att inom sig själf finna den tillräckliga grunden
för sin utveckling.
Ofullständigheten i kulturhistoriens öfliga bestämning
från vetenskaplig ståndpunkt iär också så djupt känd af en
del nyare författare, som sökt gifva den en vetenskapligare
formulering, att de måst uppställa en ny objektsbestäm-
ning för sin vetenskap. Så anser Bernheim, ett af Tysk-
lands förnämsta namn på den historiska metodikens område,
såsom kulturhistoria i vidsträckt bemärkelse den vetenskap,
som utom den privata kulturens utveckling — objektet
för kulturhistoria i inskränkt bemärkelse — äfven behandlar
det offentliga lifvets, och Gothein i sin bekanta polemik
mot Schäfer! tillgriper äfven, ehuru han ibland pronon-
cerar den gamla ståndpunkten, den utvägen att förklara,
att den politiska historien måste inordnas i och underordnas
kulturhistorien, fattad af honom såsom vetenskapen om de
mänskliga idéernas utveckling öfver hufvud.
Till samma resultat har man emellertid äfven kommit
från ett annat häll, i det att den politiska historieskrif-
ningen själf vidgats genom stigande hänsyn till de s.
k. kulturella företeelserna ända till det medvetna pro-
! De främsta inläggen i denna polemik, som väckt liflig uppmärk-
samhet i Tyskland, äro D. Schäfer, Das cigentliche Arbeitsgebiet der
Geschichte, Akad. Antrittsrede. Jena 1888 E. Gothoin, Die Aufgaben der
Kulturgeschichte Leipz. 1859. D. Schäfer, Geschichte und Kulturge-
schichte. Eine Erwiderung. Jena 1891. Dessutom har G. Steinhausen
i Zeitschrift för Kulturgeschichte 1894 och 1895 i ett par uppsatser: Zur
Einfiihrung och Professoren der Kulturgeschichte? uttalat sin mening. Li-
kaså flera vetenskapsmän i olika tidskrifter. Nyligen har den danska kul-
turhistorikern Troels Lund i en skrift: Om Kulturhistorie. Kbhn 1594
tagit till orda såsom direkt angripen af Schäfer.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
