Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
424 LUDVIG STAVENOW
grammet att vinna en fullständig blick på den mänskliga
utvecklingen.
Från båda hållen har man saledes mötts i den fordran
att såsom kulturhistoriens föremal uppstiälla den mänsk-
liga odlingens utveckling såsom ett helt, sedt i alla dess
yttringar såväl politiska som andra. Med denna utvidg-
ning af begreppet kulturhistoria torde vi också vinna den
enda hållbara bestämningen från vetenskaplig synpunkt.
Kulturhistoria är den universella historiska vetenskapen,
världshistoria eller helt enkelt historia, som vi också kunna
kalla densamma till skillnad från det faktiskt mer begrän-
sade populära uttrycket.
Förhållandet mellan den så bestämda kulturhistorien
och den politiska historien innebär tydligen icke någon
motsats i högre grad än mellan hvarje helt och dess delar.
mellan universalhistorien och hvarje annan historisk spe-
cialvetenskap.
Vi intaga således i det följande den ståndpunkten att
gent emot de särskilda historiska vetenskapsgrenarna,
hvilka naturligtvis kunna på annat sätt än som med
hänsyn till den akademiska undervisningens behof är bruk-
ligt ytterligare specialiseras eller kombineras, står endast
såsom uttryck för sträfvan att bevara blicken för den mänsk-
liga utvecklingens enhet den universalhistoriska vetenska-
pen, fattad i dess allmännaste karakter såsom en vetenskap
om det mänskliga odlingslifvets historia i dess helhet. och
att någon annan kulturhistoria, motsatt och uteslutande de
politiska företeelserna icke är vetenskapligt möjlig och be-
rättigad — för så vidt icke därmed betecknas den rena
specialdisciplinen af hvardagslifvets historia, skildringen af
dess seder och bruk.
På denna ståndpunkt möter oss emellertid det egent-
ligen svåra problemet. Huru skall en sådan universal-
historia blifva möjlig utan att erhålla karakteren af ett
blott aggregat af de speciella disciplinerna? Hvar skall ’
den finna sin nödiga enhet, sitt centrala element, och i
hvilken proportion träda de öfriga företeelserna till den
ledande synpunkten? Vi väga försöket att bjuda några
skäl för en bestämd åsikt härom, men mäste förutskicka
nagra anmärkningar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
