Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FÖRHÅLLANDET MELLAN POLITISK HISTORIA 0. KULTURHISTORIA 425
Att en sådan enhetlig synpunkt är nödvändig, är klart.
Vi kunna icke bilda en universalhistoria i vetenskaplig
mening genom att taga stycken ur special-historiska fram-
ställningar och ställa dem bredvid hvarandra efter någon
kronologisk grund. Visserligen har detta varit det van-
liga sättet; det har kunnat på sin höjd skapa en god
handbok. Men om denna ändock förmått lämna en enhet-
lig åskadning, beror detta på den intelligenta läsarens
egen organiserande förmåga och därpå, att hvarje bildad
människa redan förut medvetet eller omedvetet bär inom
sig ett världshistoriskt schema, förvärfvadt i skolan genom
nägot historiskt kompendium, som, huru fullkomligt och
ensidigt politiskt det än är, dock är gjordt från en en-
hetlig synpunkt och bildar en stomme, till hvilken allt se-
nare vunnet material helt omedvetet anknyter sig. Utan
en sådan enhetlig grundstomme torde också vår kunskap
om släktets gångna lif sakna all medelpunkt och hållpunkt.
Den är en både vetenskaplig och pedagogisk nödvändighet.
Och ju rikare historien blir, ju mer den växer framåt i
tiden eller öppnar icke anade rymder bakåt, ju mer den
vidgas på bredden och fördjupas, dess mer skall behofvet
göra sig gällande af en genomgående central tanke, hvar-
till de spridda företeelserna kunna anknyta sig organiskt
i den mänskliga uppfattningen, liksom de organiskt knutit
sig därtill i den faktiska händelsekedjan.
En sådan enhet bör vidare sökas i det historiska
materialet själf. All historisk vetenskap är empiriskt
vetande. Den spekulativa forskningen kan för sig uppställa
frågan hvad den mänskliga odlingens utveckling innerst
innebär och åsyftar och efter det svar, den därpå tror sig
finna, urskilja ur det kolossala faktiska materialet hvad
som synes beteckna de väsentliga momenten i det förflutna.
Äfven en sådan filosofisk betraktelse af världshistorien och
dess mål är en fullkomligt berättigad ståndpunkt och går
otvifvelaktigt en oemotståndlig drift hos människoanden
själf till mötes, men en sådan historiens filosofi är en spe-
kulativ, icke en empirisk vetenskap, och ehuru ett sam-
arbete mellan spekulation och empiri endast är och bör
vara fruktbärande för båda, har den empiriska historie-
forskningen icke att i spekulationens svar på frågan om
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
