Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
8 ÖFVERSIKTER OCH GRANSKNINGAR
bedrift, bvarför förf. låter honom all rättvisa vederfaras tror sig
stå på höjden at makt, förbigås han allt mer och ställer sig själf i
förbittring däröfver utanför ärendena. Härefter kommer så kata-
strofen, framkallad eller påskyndad genom den underliga Walter-
Vinhofverska skandalen. Förf. visar, huru som bofvet verkligen tog
Dina Vinhofvers angifvelse på fullt allvar och i början greps af full-
ständig panik. Emellertid kan man knappast undgå att af Frideri-
cias skildring finna, att hofvet ej betett sig fullkomligt lojalt mot
Ulfeld och att denne ej vederfarits riktigt »fair play». Förf. tyckes
själf hafva samma mening, ehuru han ej alldeles decideradt utsäger
den. Hvad Ulfelds senare bana angår, vill det synas, som om förf.
anusåge hans uppträdande vara enbart eller åtminstone i alldeles öfver-
vägande grad förestafvadt af personliga grunder, af begäret att blifva
återinsatt i sina rättigheter och värdigheter.
Redan före krigets utbrott visar det sig, att konungen lägger i
dagen en ganska stor själfrådighet. Den omständigheten, att han
för en längre tid förlägger residenset till bertigdömet visar fallen-
heten för att emancipera sig från och sätta sig öfver riksrådets
myndighet. Härvidlag så väl som eljest, där det gäller konungens
beslut och åtgärder, framhäfver förf. särskildt drottningens inflytande.
Framställningen af utrikespolitiken, af underhandlingarna före
och efter krigsutbrottet, gifver en klar bild af hur fåfängt den dan-
ska diplomatien arbetade, bur litet man kunde trygga sig mot Sverige,
och man får ett starkt intryck af det oerbhördt vågade för en så
svag stat som Danmark i att gifva sig i kast med den svenska er-
öfrarstaten. På grund af landets utarmade ställning och adelns
nästan totala oförmåga att gå i spetsen för företaget var det ej un-
derligt, att allt föll tillsamman, så fort den svenske konungen nal-
kades. Intet har lyckats i diplomatiskt hänseende, ingen framstående
härförare finnes, ej ens fälttågsplan är uppgjord, och hären skingras
som agnar för vinden. Endast på ett ställe hade man från dansk
sida kunnat i militäriskt hänseende reda sig: det var på den skånsk-
halländska gränsen. Det vill synas oss, som om förf. knappast till-
börligt uppskattat den skånska härafdelningens gärning. Det han
säger är, att >»Felttoget i Skaane var endt ganske vist uden Tab,
men ogsaa uden Fordele, der kunde erstatte. hvad der dels var tabt,
dels snart skulde tabes i Vestdanmark»> «Det torde dock vara att
begära väl mycket af Urup och Gyldenlöve, att de med »ufrerdigt
Artilleri> och »utilstrekkelig Har» skulle kunna vinna några sådana
fördelar. Jämför man emellertid fälttåget i Skåne och Halland 1657
med Gustaf Horns krig, så blir skillnaden stor. Denna gång hade
man lyckats bevara Skåne för svensk invasion, och efter slaget vid
Kattarp hade man stått som segrare i Syd-Halland. En intressant
fråga härvid är, om den uppfattning är riktig, som finnes uttryckt i
Dansk Biografisk Lexikon, art. Ulrik Christian Gyldenlöve, och med
förbigående af Axel Urup vill gifva Gyldenlöve äran för det hela.
Dels väl på grund af bristande utrymme har Fridericia ej berört
denna sak.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>