Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
30 ÖFVERSIKTER OCH GRANSKNINGAR
Framställningen af konung Gustafs ingripande i Sveriges inre
historia har, såsom naturligt är, i författarens skrift måst maka åt
sig för skildringen af bans yttre politik," hans personlighet och om-
gifning. Gustafs historia är rik på spännande situationer; konsten
har endast varit att välja. Författaren har med insikt och smak
gjort sitt val. särskildt med afseende på den allmänhet, för hvilken
han närmast skrifvit.
Åt Gustaf III:s yttre politik ägnas, såsom tillbörligt är, mycken
uppmärksamhet. Så väl förvecklingarna efter statshvälfningen 1772.
konungens debut inom den europeiska politiken, som hans uppträ-
dande säsom den sjunkande franska monarkiens riddare, hvilket
bildade dramats slutakt, äro utförligt skildrade. Upprepade öfver-
sikter af växlingarna i Europas politiska ställning under hela Gustaf
III:s regering ställa denna i en så att säga internationell belysning.
Framställningen röjer vidsträckt beläsenhet inom den historiska
litteraturen.
För den stora allmänheten torde väl dock vissa scener ur Gustafs
historia i Sverige befinnas särskildt lockande. Så det underhållande
kapitlet >Le roi s’amuse>, som skildrar bofvets lif; så redogörelsen
för de bedröfliga och skandalösa familjeuppträdena med anledning
af Gustaf IV Adolfs födelse. Lifligt -— och med starka uttryck af
ovilja mot Anjalamännen — berättas tilldragelserna 1788, särskildt
episoden af konungens ankomst till Göteborg och tillbakavisandet
af det danska anfallet. Dramatiskt framställas de stormiga upp-
trädena vid riksdagen 1789; Gefle riksdag, konungamordet och
konungens dödsbädd äro äfven skildrade med lif och åskådlighet,
allt efter samtidas berättelser.
Såsom titeln angifver, vill förf. i sitt arbete teckna ej blott
konung Gustaf utan äfven hans samtida. Karakteristikerna af de
handlande personerna, så väl bland samtida regenter som bland ko-
nungens undersåtar, äro i allmänhet gjorda med skärpa och en
viss träffsäkerhet. Bland samtidas stridiga omdömen har det haft
sina svårigheter, icke minst för en främling, att finna det rätta.
Om än öfverdrifter och ensidigheter ej saknas, har det dock ofta
lyckats öfverraskande väl. Med afseende på den talangfullt skrifna,
något panegyriskt hållna teckningen af konungens egen personlighet
kan riktigheten väl ifrågasättas af uttrycket, att han var a typical
Vas. Trots Gustaf III:s gärna upprepade tal om Vasarnas blod,
var detta hos honom ganska utspädt, och han hade — atavismen
i långt framfarna leder i all ära — i sitt skaplynne mera af
Fredrik II och Lovisa Ulrika än af de båda stora vasakonungarna
med Gustafs-namnet. Konungens lysande talargåfva är föremål för
författarens lifliga beundran. Både sant och vackert heter det: >There
were two points, as to which this essentjally mercurial nature was as
constant as the polar star – patriotism and prerogative».
Det må förlåtas en främling, om hans teckningar af ämbets-
männen Liljencrantz — >»Sveriges Colbert> — och Liljestråle förefalla
svenska läsare något sublimerade. Samtiden skulle säkert hafva
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
