Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GUSTAVUS III AND HIS CONTEMPORARIES 1745—1792 31
förvånats öfver ett så uteslutande gynnsamt omdöme öfver Toll och
att se honom skildrad ej blott såsom ett utmärkt regeringsmaktens
verktyg, utan som en stor statsman. I allmänhet är förf. mild i
sina omdömen, ej blott om konungen utan ock om hans män. Hans
broder hertig Karl affärdas däremot utan förskoning. Till kejsarinnan
Katarina II:s karakteristik finnas förträffligt valda bidrag.
Såsom ett bihang följer en öfversikt af Sveriges litteraturhistoria
ända från fader Stjernhjelms dagar. Om denna torde i allmänhet
gälla, att den är bämtad ur andra hand; hvad som ej direkt rör
det gustavianska tidehvarfvet kunde saklöst varit borta. Emellertid
saknar den icke sina förtjänster. Af intresse är det att erfara att.
enligt förf:s åsikt, Oxenstjernas öfversättning af Milton är >the
happiest foreign version of the great epic. Intressant är äfven
jämförelsen mellan Thorilds skrifsätt och Carlyle’s »Sartor Resartus».
Thorild reduceras för öfrigt till mera måttfulla proportioner än hans
svenska beundrare torde finna billigt. Notisen om Gustaf III:s
>intimacy» med Bellman, Lidner, Hallman och Kexél (II: 293) und-
går ej att väcka svenska läsares munterhet.
Att misstag, större och mindre, förekomma i ett arbete af detta
slag, är både förklarligt och ursäktligt. Här må endast ytterligare
påpekas en särskild art af misstag, hvilka synas vara oundvikliga i
alla utländska arbeten om Sverige och som ej undgå att på ett all-
deles specielt sätt stöta svenska ögon. Det är det oriktiga återgif-
vandet af svenska ord och namn. Ett praktstycke i denna väg er-
bjuda de etymologiska förklaringarna af »indelna> och »rothaalhare>
(I: 174). Konung Adolf Fredrik nämnes ömsom med sitt verkliga
namn, ömsom Fredrik Adolf. Det i svenska adelns genealogier
okända namnet »Oxenskjold> får tjäna såsom skyddande förklädnad
för en dam, om hvilken en apokryfisk och skabrös anekdot berättas
(I: 223). Ortnamnen »Skinning>, »Christianshaven> och »Hogbars»
väcka undran, och underligt äfven för svenska ögon förefaller det,
att konung Gustaf på vägen till Italien valde marcherouten Närn-
berg—Quedlinburg (I: 264). Komiskt är misstaget, att förf. gjort
den idylliska Brunnsviken vid Haga till byn Brunswick (Braun-
schweig). Möjligen har han antagit, att någon af Sveriges från
Tyskland stammande konungar gifvit platsen detta namn. >Bolten-
stjerna» för Boltenstern, »Wiedemann» för Weideman, sHentzel» för
Giintzel äro relativt obetydliga fel, äfvenså att bröderna Karl och Fre-
drik Axel v. Fersen förväxlas, då tal är om deras döttrar som >reig-
ning belles» vid hofvet. Svårare är förväxlingen af de båda i ko-
nungamordet invecklade bröderna Jakob och Johan von Engeström,
af hvilka förf. endast tyckes känna den sistnämnde, memoirför-
fattaren.
Dock vore det orättvist att påstå, att Bain’s arbete i detta
afseende svårare försyndar sig än mängden af andra utländska
skrifter, hvilkas namnförvridningar göra ondt i svenska ögon. Hans
föregångare Sheridan, som dock vistats i Sverige, talar om »count
Brake» och >»senator Ralling> (Kalling) och dessa namn hafva gått
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
