Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
32 ÖFVERSIKTER OCH GRANSKNINGAR
igen i litteraturen. Romantiskt, nästan som den sköna Zuleika i
Österlandets sagor, klingar i Sheridan’s berättelse namnet Suder
Zelia. Det betyder — Södertelje.
T.
Sveriges medeltid, kulturhistorisk skildring af Hans HILDEBRAND.
Första delen I, II. III + 1025 sid. Stockholm, Norstedt &
Söner, 1879—94.
Femton år hafva förflutit sedan det verk, hvars första dels
sjette häfte nu lämnats i allmänhetens händer började utgifvas, och
det program, som då uppställdes, angaf tydligt att det hela måste
få en sådan omfattning att det fordrades mångsidiga djupgående
forskningar och mångårigt sträfsamt arbete för att efter den upp-
gifna planen kunna fullt afslutas. En trogen och i hvarje detalj
genomförd framställning af vår medeltids kulturförhållanden är också
en uppgift, hvars hela vidd ingen kan fullt uppfatta, som ej i någon
mån försökt genomtränga det dunkel, hvaraf dessa i många att ej
säga de flesta fall hos oss ännu omtöcknas. Att genomsöka dessa
tusental af oftast helt och hållet privata, alltid mer eller mindre
svårlästa köpe- och gåfvobref, arfskiften, domar och dylikt är redan
i och för sig något afskräckande, hvarföre ock ur dessa urkunder
hitintills endast utletats, hvad som tjänat att belysa våra politiska
och kyrkliga förhållanden. Hvad de i öfrigt kunna meddela, har,
om det också icke alldeles undgått forskares uppmärksamhet, icke
kommit till allmänhetens kännedom. Det är dock just i dessa källor,
som kulturhistorikern till största delen måste söka sitt material.
Hvad som därur kan hämtas måste antecknas, ordnas och grupperas
för att sedan jämföras med de upplysningar, som våra gamla lagar,
krönikor och andra urkunder lämna, och sedan hvarje särskild grupp
bearbetas. Detta arbete försvåras i väsentlig grad däraf, att olika
landsdelar icke blott hade olika lagar och olika seder utan ock, att
lagarna och deras tillämpning ofta förete skärande motsatser, hvilka
visst icke alltid hade sin grund ensamt i de maktägandes sträfvan
att ställa sig själfva öfver lagen, utan ofta kunde äga helt andra
om ock ej alltid genast märkbara anledningar. Vår medeltids kultur
har ock lika litet som någon annan tids utvecklats ensamt ur rent
nationella förutsättningar. Beröringen med grannarna och det öfriga
Europa under krigsföretag, köpfärder, pilgrimsresor och ständiga bud-
växlingar emellan andliga myndigheter och institutioner utöfvade på
dem en stark inverkan. Men i hvad mån denna i allmänhet gjort
sig gällande, hvilka insatser böra tillskrifvas det främmande och det
rent nationella, äfvensom den omdaning, som af dessa elementers
nötning emot hvarandra framkallats, och huru främmande tillsatser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
