Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
CLASON, TILL REDUKTIONENS FÖRHISTORIA 47
samla i arbetet förekommande förkortningar. Följden har emellertid
blifvit, att under det allmänt kända uppslagsböcker såsom Anreps ättar-
taflor och Du Cange upptagas, saknas ett sådant verk som Botins: Om
svenska hemman och jordagods. Riktigare hade otvifvelaktigt varit
att i litteraturförteckningen upptaga de arbeten, som för ämnet äga
betydelse, oafsedt om någon direkt hänvisning till dem kunnat göras
eller ej.
Efter denna öfversikt af arbetet må några mera fristående och
speciella anmärkningar anföras. Förf. uppställer, liksom före honom
v. Bonsdorff, en skillnad mellan donationer och förläningar, bestående
däri, att med de förra skulle fr stås sådana abalienationer, som vore
gifna under arfsrätt. De senare däremot skulle innefatta endast
hvad man brukar kalla förläningar på beställning och på lifs eller
behaglig tid. Att en sådan skillnad ofta förekommer i tidens hand-
lingar, är ovedersägligt, men förf. torde öfverskatta dess betydelse,
då han säger, att dess förbiseende gör den äldre litteraturen i ämnet
mindre användbar. Och vidare, under det v. Bonsdorff erkänner,
att äfven donationerna äro förläningar, saknas ett sådant medgif-
vande hos förf., hvilken snarare uttalar sig på ett sätt, som ger
anledning till en motsatt uppfattning.
Gent emot detta må då framhållas, att "denna distinktion hvilar
på ett kameralistiskt uttryckssätt, som icke blifvit allenabärskande
och icke representerar någon statsrättslig skillnad. Äfven vid
donationerna har länskarakteren bevarats och kronans äganderätt
upprätthållits. Rättast torde sålunda ha varit att skilja mellan
ärftliga förläningar eller donationer å den ena sidan, förläningar /
inskränkt bemärkelse å den andra. Uttrycket förläning förekomme.
således — äfven på midten af 1600-talet, hvad förf. bestrider — i
tvenne bemärkelser, en inskränktare, den i hvilken förf. tar ordet,
och en vidsträcktare, omfattande äfven donationerna. Man har alltså
att i hvarje fall tillse, i hvilkendera meningen ordet tages, och ett
uraktlåtande häraf kan lätt — däri har nog förf. rätt — föranleda
åtskilliga missuppfattningar, t. ex. rörande betydelsen af de siffer-
uppgifter kronoräkenskaperna innehålla.
Komma vi så till förf:s tolkning af 1604 år beslut och dess
relation till landslagens bekanta förbud mot minskning af kronans
inkomster. Som bekant spelade detta senare en viktig roll såsom
utgörande den rättsliga basis, på hvilken Karl XI:s reduktion ytterst
hvilade, och öfverensstämmelse mellan detsamma och Norrköpings
besluts stadgande om rätt för konungen att bortdonera gods under
arfsrätt för donatariens manliga bröstarfvingar har man funnit i
bestämmelsen där sammastädes om skyldigbet för innehafvaren att
vid hvarje regentskifte söka konfirmation. Efterträdarens i lands-
lagen inneslutna befogenhet att återtaga, hvad företrädaren förminskat,
skulle således vara såverad genom denna hvarje ny regent förbehållna
pröfningsrätt.
Förnekas åter rättsgiltigheten af denna utgångspunkt med de
glutsatserna, som däraf förja, så framstår reduktionen till sin rätts-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
