Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KJELLÉN, RIKSRÄTTSINSTITUTETS UTBILDNING I SVERIGES HIST. 55
åt de följande ständerdomstolar, som Karl IX lät fungera. Det
skulle föra för långt att här gå in i någon detaljgranskning. Sidan
88 summerar förf. resultaten af sin undersökning, så långt den hit-
tills blifvit förd: ständerdomstolen har under nydaningstiden »>utbildat
sig till gestalten af ett särskildt forum vid bögförräderimål, där den
anklagade varit af högre stånd eller också åtalet gällt hela grupper
af individer.> Däremot torde hvad den förra delen angår ej vara
något i hufvudsak att erinra (ministeransvarigbet talas här icke om).
I fråga om >kollektivåtal> äro vi däremot af en annan tanke. Då
fallet 1534 räknas bort, återstår endast ett par från Karl IX:s tid.
De förklaras enklast såsom beroende på det exceptionella anlitande
af ständerna i alla möjliga frågor, som utmärkte denne konungs rc-
gering, och de fingo ju ingen betydelse för framtiden. Själfva det
juridiska elementet, hvilket förf. längre fram i sin summering postu-
lerar >som stomme>, är väl också något tvifvelaktigt, om man bortser
från de 8 åren af nämndens tillvaro.
Förf. öfvergår därefter till 1634 års RF. och dess statsrätt.
Vi äro med honom ense däri, att så mycket än i denna lag talas
om ämbetsmanna-ansvar, talas där ingenting om ministeransvarighet.
Hufvudintresset i undersökningen vänder sig om tolkningen af den
ryktbara nionde paragrafen, hvilken ju kan sägas innehålla upp-
slaget till vår nuvarande riksrätt, för så vidt den tjänade Gustaf III
till förebild vid hans anordning af den utomordentliga domstolen.
Vi tro att förf. bar rätt i den nya tolkning han uppställer af pa-
ragrafen, nämligen att den där beskrifna domstolen icke utesluter
utan bör tänkas förenad med en ständernas sammankomst, dock,
ville vi tillägga, icke nödvändigt en allmän riksdag, utan eventuelt
äfven ett utskottsmöte. I tolkningen och tillämpningen för öfrigt af
den onekligen oklart affattade paragrafen har förf. däremot icke
lyckats öfvertyga oss. Meningen torde i stället vara denna: om
rättsfall af den angifna arten inträffa, hvilka ej »bekvämligen» kunna
afgöras utan ständernas sammankallande, och K. Maj:t då på samma
gång bGtillika>) kallar de fyra hofrätterna, hvilka enligt föregående
paragrafer under normala förhållanden döma konungens dom och
sålunda borde vara med (därpå syftar >»alltså»), så utöfvas doms-
rätten af vissa grupper bland ständerna jämte de fyra bofrätterna. !
Om hans mening, att äfven riksförmyndare borde svarat inför denna
utomordentliga rätt, se nästa stycke.
I det följande påpekar förf. med rätta betydelsen för framtiden
af det initiativ, som ständerna togo 1675, då de begärde att få
granska förmyndarnes förvaltning, hvilket ledde till att de 1680 af
konungen skötos framföre, när det gällde att döma samma för-
myndare. I afseende på redogörelsen för själfva den stora kommis-
sionen af 1680 äro vi åter i ett par fall af annan tanke. Förf.
anser sålunda, att förmyndarne borde svarat för en domstol, sådan
1 Vid redogörelsen för denna riksrätt måste något tryckfel insmugit
sig, då det heter (s, 95), att utskottet af adeln skulle i styrka variera >mellan
18 och 34 allt efter landshöfdingarnes större och mindre talrikhet>.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
