Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
8 NILS EDÉN
Statsraadet, at Hans Excellence Rigets Herre, Feltmarschal Greve af
Essen nu indtraadte i Statsraadet som Norges Statholder . . .>! Att
man betraktade den tidigare utnämningen såsom i och för sig giltig, är
däraf uppenbart, om det också var ganska naturligt, att de norska
statsråden skulle förmå Karl Johan att bekräfta den genom en ny.
som afgafs i de former, hvilka den nyss antagna grundlagen stadgade.
Till slut förklarar sig anmälaren icke vara >i stånd att fatta>
den af mig framhållna praktiska betydelsen däraf, att Kielerfreden
fasthålles såsom föreningens rättsliga grundval. Måhända beror detta
i någon mån därpå, att han för ett ögonblick åtminstone synes förbise
en rätt viktig punkt i min framställning. Det är visst icke, såsom
han tyckes tro, min mening att påstå. att unionskontraktet ovill-
korligen förlorar sin giltighet blott och bart därigenom, att Norge
rättsstridigt bryter däremot.? Men jag har framhållit, att det alltid
är så, »att om den ena parten i ett kontrakt förbryter sig däremot,
så är den andra berättigad att betrakta detsamma som annulleradt.
Skulle sålunda Norge bryta . . . unionskontraktet, så kan Sverige
förklara detta för annulleradt>. Eller, såsom anm. litet längre fram
och här fullkomligt riktigt återger min mening, »om Norge bröte
unionen, så kunde Sverige anse denna annullerad och därigenom
återfå alla sina rättigheter efter freden i Kiel.
Icke borde väl detta vara så obegripligt. I det supponerade
fallet — att Norge bröte unionen — kan Sverige naturligtvis för-
klara, att det ämnar med tillgängliga medel uppehålla det kränkta
aftalet. Men det kan efter mitt förmenande också förklara sig anse
unionskontraktet upphäfdt genom den andra partens kontraksbrott,
t. ex. af den anledning, att det anser kontraktet för dåligt för att
förtjäna upprätthållas. Om nu Sverige beslöte sig för det senare,
då synes det mig, som om Sveriges och Norges inbördes ställning
skulle blifva en helt annan, ifall det annullerade aftalet, såsom anm.
anser, utgjort det enda band, som hållit de två hvar för sig suveräna
staterna tillsammans, än den blir, ifall Sveriges rättsanspråk på att
hafva Norge med sig förenadt hafva en af detta aftal oafbängig grund.
I förra fallet är det ett internationellt fördrag, som trädt ur kraft;
de båda parterna intaga helt enkelt sina platser såsom suveräna
stater, och Sverige har inga folkrättsliga anspråk på att Norge skall
ingå en ny förening. I senare fallet åter är det endast en viss
organisationsform för Norges ställning till svenska kronan, som visat
sig omöjlig att upprätthålla. Den svenska kronans i Kiel vunna och
folkrättsligen giltiga anspråk på Norge bestå fortfarande och kunna
! Alin, Den Svensk-Norska unionen I, Bil n:o 101. Kursiveringarna
af mig.
? Förmodligen har anm. kommit till detta resultat på grund af den af
honom citerade satsen: »Norge kan ..., om det bryter unionskontraktet,
bringa detta ur giltighet.» Jag medgifver gärna, att denna — för kort-
hetens skull — fått en formulering, som kan misstydas, om satsen läses all-
deles isolerad. Men sättes den in i sitt sammanhang med det närmast före-
gående (det som här ofvan i texten med ett par kursiveringar återgifves),
8å borde något missförstånd icke behöfva ifrågakomma.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
