Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
34 2 STRÖDDA MEDDELANDEN OCH AKTSTYCKEN
det erikska partiet 1172 är en helt annan än både 1169, eller tiden
för ärkebiskop Stefans besök i Rom, och 1171. Jag skall här nedan
söka visa detta. Alexander III:s intresse för Norden var väl vid
denna tid, då striden emellan påfve och kejsare rasade,
hufvudsakligen af politisk art. Att Knut Lavards kanonisation inträffade kort
efter det Valdemar, som en tid stått på det kejserliga partiets sida,1
kommit på vänskaplig fot med Alexander III, var nog ingen
tillfällighet, liksom ärkebiskop Stefans mäkling emellan konung
Valdemar och Erling Skakke helt säkert ej var föranledd af blott och
bart fredskärlek utan innerst hade politiska driffjädrar.
Ett fredsslut emellan Valdemar och Erling Skakke befordrade
ju Stefans egna planer, då Erling Skakke troligen stått i godt
förhållande till Knut Erikssons parti.2
Det ligger då nära till hands att antaga, att Stefan efter sin
äfven för Valdemar gynnsamma romresa och efter åvägabringandet
af fredsslutet mellan Valdemar och Erling Skakke 1171 åter kunnat
vara i besittning af sitt ämbete. Ett par påfvebref rörande svenska
förhållanden, utfärdade i Tusculanum sept. 1171 samt ställda till
Stefan och dennes lydbiskopar, samt Stefan, lydbiskoparne och jarlen
tiuttorm med förbigående af konung Knut Eriksson visa att så äfven
varit förhållandet.8
Af dessa bref tyckes alltså framgå, att Stefan 1171 åter vari
besittning af sitt ämbete men konungen ej erkänd af påfven.4 Det
af K. framhållna påfvebrefvet (ST. 49) visar emellertid en
alldeles motsatt politisk situation till septemberbrefven af 1171. I
detta bref, som Rydberg synes mig med full rätt ha daterat till 1172,6
skrifver nämligen påfven till konungen öfver Svea och Göta land,
biskoparne, jarlen (som ej namngifves), hela klerus och folket i
Götaland. Ärkebiskopen nämnes d&castot ej bär. Konungen har
nu efter många strider besegrat sina bender och kommit i
besittning af tronen6 och sändt tvenne män till Rom för att vinna påfvens
bekräftelse på den nyvunna makten, hvilket efter hvad brefvet visar
också lyckats. Det ifrågavarande brefvet är alltså utfärdadt i en
1 Jfr Olrik, Konge og Præsterstand. II, sid. 66.
3 Saxo omtalar åtminstone, att Erling Skakkes motparti sökte hjälp
bos Karl Sverkersson. Knut Erikssons gamle motståndare.
3 ST. I, s. 47, 46.
* Att påfven skrifvit dessa bref med kännedom om förhållandena i
Sverige vid denna tid framgår af SD. 57, 58. Om det af K. framhållna brefvet
som är skrifvet i jnli, skalle kanna, såsom K. menar, hänföras till 1171, skalle
det ja i tiden gå före nu senast nämnda bref, som äro utfärdade i
september 1171 (1172?), hvaraf åter med samma metod i bevisföringen (adressen),
som den K. använder skulle följa, att påfven, ifrån att 1169 stått pä Stefans
sida 1171, i jnli öfvergått till Knut Erikssons parti för att i Bept. samma
år kasta om! Dessutom skulle af ett sådant antagande bli en följd, att
Knot Eriksson redan i förra hälften af 1171 kommit i besittning af makten,
hvilket ju strider emot tillförlitliga uppgifter (jfr SR&. s. 12, 24, 48, 84,
89; SED III, s. 71.)
» ST. I, s. 98.
• Jfr VGL:s Konungalängd (SRS. I).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
