Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NYASTE ÅSIKTER OM ERIK DEN HELIGE
327
för Knut Eriksson gynnsam men för Stefan och detsverkerskapartiet
ogynnsam tidpunkt. Påfvens förbud att dyrka som helgon någon,
som dött i dryckenskap, borde därför, långt ifrån att ha afseende
på Erik den helige,1 väl åsyfta någon, som tillhört det sverkerska
partiet. Att så är, gtyrkes ännu ytterligare, ej allenast af att brefvet
år, såsom förut nämndt, ställdt till »universo clero et populo vper
Gothiam», d. v. s. det gamla sverkerska partiets hufvudort, utan
äfven däraf, att prästen Richard och hans följeslagare sägas hafva
förhandlat om brefvets innehåll (»latores presenciura») och då af
vissa skäl i synnerhet helgonfrågan. Då K. slutligen ser ett stöd
för sin uppfattning däruti, att konung Knuts och biskoparnes
sändebud Richard haft »förhandlingar, som att döma af påfvens
eget yttrande varit mycket mödosamma (plurimum laboravit ad sedem
apostolicam;> så måste väl detta bero på någon lapsus från K.s
sida, enär ett viktigt ord i hans citat saknas. I sin helhet lyder
detta ställe i påfvebrefvet: »super visitacione vestra, qua nos in
multis necessitatibus vestris et ecclesie per Richardum presbiterum
et alium socinm snum latores presencium visitastis, graciarum uobis
reddimus acciones, et presbiterum qui pro uobis ad sedem apostolicam
▼eniendo plurimum laborauit, nobis attencins in Domino
com-mendamu8».
Påfven anbefaller alltså Richard i konungens åtanke belt enkelt
därför att denne uträttat mycket för Knut genom att komma till
Rom (pro vobis ad sedem apostolicam veniendo plurimum laboravit).
Att påfven med detta, såsom K. söker göra troligt, velat säga, att
Richard haft mycket mödosamma förhandlingar i Rom och ej lyckats
rentvå Eriks minne, är ju, synes mig, otänkbart. Meningen är i
och för sig fullt tydlig och blir det ännu mer, om den ses i
samband med det Omslag, hvarom brefven af 1171 och 1172 vittna.
Att vi därför i detta påfvebref skulle kunna spåra Eriks gryende
helgonrykte, synes mig alltså vara mera än tvifvelaktigt.
Det första bevisliga vittnesbördet om helgonet Erik torde däremot
vara en i statens historiska museum förvarad pergaraentsskrift:
»Liber ecclesiæ valentunensis», som å sin sista sida bär årtalet 1198.2
Denna bok, som bland annat innehåller ett kalendarium eller
martyrologium, uppptager här för den 18 maj namnet Erik. Ehuru
något om hans helgonrykte vittnande epitet här saknas, tyder ju
dock det, att hans namn förekommer bland de öfriga helgonens, på
att Erik vid denna tid haft ett visst helgonanseende. Kalendariet,
som af flera skäl torde kunna anses förskrifva sig från
nyssnämnda år, har dock med säkerhet nedskrifvits före 1250, enär en
1 Att »quendam hominen» skalle afse en konung är jn i och för sig
något egendomligt. ’
» I ett bref fr&n Celentinus III (skrifvet 1191—1192) skalle man
också möjligen kanna spåra Eriks helgonrykte, enär påfven här säger om
konungen: »claræ memorice N. patre suo ab inimicis occiso» (SD. 825).
Samma epitet gifves dock Erik Knutsson ST. I,s. 66.
Hist. Tidskrift 1898. 23
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
