Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
34 2 STRÖDDA MEDDELANDEN OCH AKTSTYCKEN
anteckning, som visar en långt yngre piktnr än kalendariets, då
är gjord.1
Striden emellan den Sverkerska och Erikska ätten har
naturligtvis betydligt spelat in vid utbildningen af Eriks helgonanseende,
och det är också föret efter denna strids biläggande, Erik verkligen
nämnes något utförligare såsom helgon.8
Eriks skrinläggning på 1270<-talet jämte ärkesätets samtidiga
flyttning från gamla Uppsala till dess nuvarande plats blifva ytterst
viktiga moment i helgonets utvecklingshistoria. Från ett uppländskt
helgon blir Erikr så småningom bela Sveriges främste skyddspatron.
O. Janse.
Till religionsfrihetsfrågans historia vid 1778—177»
års riksdag.
Tillägg.
Först efter nedskrifvandet af den uppsats med ofvanstående
rubrik, som ingick i Historisk Tidskrifts första, häfte för detta år,
sattes jag i tillfälle att bedrifva forskningar i Stockholm. Så vidt
dessa forskningar före häftets tryckning hade berört äfven
religionsfrihetsfrågans historia vid 1778—79 års riksdag, och så vidt detta
i öfrigt lät sig göra, inskötos vid korrekturläsningen smärre af dem
föranledda anmärkningar i uppsatsens noter. Senare fann jag
emellertid åtskilliga nya upplysningar af rätt stort intresse och vikt
för ämnet.
Den följande framställningen grundar sig förnämligast på studier
i den bekante prosten och hofpredikanten, dr J. Chr. Strickers
(1726—1792) innehållsrika och delvis värdefulla brefsamling i
Kongl. Biblioteket.
• •
•
Huru religionsfrihetens sak genomdrefs i riksdagens trenne
lek-mannastånd, är redan bekant. Till kompletterande häraf må dock
1 Annerstedt, som i SES. återgifvit Kalendariets historisk»
anteckningar, tyckes ha förbisett detta svagt synliga men dock fullt säkra årtal.
2 stjerna anför ord nr både VGL:s konnngalängd och Sverres saga
såsom vittnesbörd om Eriks helgonrykte ander förra hälften af 1200-talet.
Bägge torde dock vara i denna punkt senare, hvilket jag hoppas att fram-
deles komma i tillfälle att få visa.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
